
– Hela havet stormar just nu på nästan alla områden.
– Det som jag ser absolut mest allvarligt på är den sittande regeringens nedskärningar, i utbildningen över huvud taget men framför allt på andra stadiet och i den fria bildningen, säger Johansson och gör klart att han på allvar är orolig för framtiden.
– Den skola och utbildning vi har är bra, bildningssektorn har en bra och engagerad lärarkår.
– Vi har ett bra läge, det måste vi slå vakt om!
"Lärarnas förtjänst"
Inte heller tidigare har oddsen varit de bästa.
– Av de nordiska länderna har Finland alltid satsat minst på utbildning, säger han, med tillägget att pengasatsningar i och för sig inte alltid är någon garanti för goda resultat.
– Pisaundersökningarna, som ska tas med en nypa salt, visar att vi har klarat oss bra. Det är lärarnas förtjänst, säger han – och härleder en bidragande orsak till den i systemet inbyggda tröghet som gjort att man "inte ändrat utbildningssystemet för lärare stup i kvarten som till exempel i Sverige".
– Det ger stabilitet. Alla lärare är visserligen formade av sin tid, men har också en gemensam akademisk bas att stå på.
Imponerade inte
Det är alltså inte på det hållet orosmomenten finns, i förbundsordförandens perspektiv.
Mot bakgrund av den insats lärarkåren i hans ögon redan gjort, är det givet att han inte har mycket till övers för undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) nyligen uttryckta fromma förhoppning om att lärarna med talkokrafter ska rädda situationen då utbildningssektorn tvingas skära ner.
– Håhhåh! Floskler! Hennes aktier sjönk nog!
– Vad hon borde ha sagt? Till exempel medgivit på riktigt att det inte går att utveckla hur mycket som helst om man samtidigt krymper resurserna så att grupperna blir större och lärarna färre.
"Biligaste skolformen"
Överlag skräder Dan Johansson inte orden då han nagelfar regeringen agerande i vitala, utbildningsfrågor.
Som då det gäller gymnasiernas framtid, och strävandena till större enheter typ regiongymnasier.
– Gymnasierna är vår billigaste skolform. Där finns nästan ingen administration – en rektor och kanske en halv kanslist – och därför nästan inga pengar att spara.
Av smågymnasier är inte bara Svenskfinland utan hela landet fullt.
– Alla planer utgår från storstäderna, blir konklusionen.
Hurudan mätare?
Kritisk är han också till regeringen beslut om resultatfinansiering för gymnasierna.
– Redan för ett och ett halvt år sedan sade statens ekonomiska forskningscentral VATT att alla kvalitativa mätare pekar uppåt på "bra": nästan alla gymnasister får sin examen, avbrottsprocenten är obetydlig, de placerar sig ganska bra för övriga studier, och gymnasiet som skolform är billig.
Så - hur ska då den mätare som resultatfinansiering förutsätter se ut?
– Säg det, goa pastorn, säger förbundsordföranden, och pekar i förbifarten på några negativa konsekvenser för grundskolan av en gymnasiekoncentration.
Gymnasier och högstadier fungerar ofta i anslutning till varandra. Kopplas gymnasiet bort, blir högstadiet haltande. Stannar gymnasiet kvar på samma ort, kan ett samarbete kanske fortsätta. Men om gymnasiets huvudman blir en annan och lärarna får olika arbetsgivare, försvåras samarbetet.
"Enormt viktig"
Också folkhögskolornas trängda sits bekymrar Dan Johansson.
– De har en jätteviktig funktion, de utgör ett andningshål för dem som av en eller annan anledning inte vill eller kan gå genom skolsystemet som tänkt, säger han, medveten om att somliga politiker och ekonomer kan uppfatta det här som slöseri.
– Jag hoppas verkligen att man genom den tilltänkta fusionen kan bygga upp någonting starkt kring Västra Nylands folkhögskola.
– VNF är enormt viktig, inte bara för Västnyland, säger han, och betonar ägarnas – kommunernas – ekonomiska ansvar i en sits där finansieringen tryter.
Att 14 000 euro i Hangöperspektiv kändes som en alltför stor stödsumma, avfärdar han med ett enda ord.
– Ohemult!
- 59 år, Karisbo, tidigare högstadielärare och sedan 1998 ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
- Stortrivs fortfarande med jobbet, men avgår i slutet av juli för att han tycker han "har gjort sitt" och för att det blir ett naturligt avbrott – en fyraårsperiod som ordförande slutar, knappt ett år innan han i maj 2015 kan gå i pension.
- Hans efterträdare på ordförandeposten väljs på torsdag vid FSL:s kongress i Helsingfors. För den kandiderar Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund, båda med Hangörötter.
- Mot klichéer som att efter pensioneringen börja läsa eller motionera mera, värjer sig Dan Johansson. Men två saker är klara: han kommer att tillbringa mera tid ute i skärgården, och han tänker inte åta sig några uppdrag som utredningsman. Däremot är en kommunalpolitisk comeback inte utesluten.