– Hela havet stormar just nu på nästan alla områden.

– Det som jag ser absolut mest allvarligt på är den sittande regeringens nedskärningar, i utbildningen över huvud taget men framför allt på andra stadiet och i den fria bildningen, säger Johansson och gör klart att han på allvar är orolig för framtiden.

– Den skola och utbildning vi har är bra, bildningssektorn har en bra och engagerad lärarkår.

– Vi har ett bra läge, det måste vi slå vakt om!

"Lärarnas förtjänst"

Inte heller tidigare har oddsen varit de bästa.

– Av de nordiska länderna har Finland alltid satsat minst på utbildning, säger han, med tillägget att pengasatsningar i och för sig inte alltid är någon garanti för goda resultat.

– Pisa­undersökningarna, som ska tas med en nypa salt, visar att vi har klarat oss bra. Det är lärarnas förtjänst, säger han – och härleder en bidragande orsak till den i systemet inbyggda tröghet som gjort att man "inte ändrat utbildningssystemet för lärare stup i kvarten som till exempel i Sverige".

– Det ger stabilitet. Alla lärare är visserligen formade av sin tid, men har också en gemensam akademisk bas att stå på.

Imponerade inte

Det är alltså inte på det hållet orosmomenten finns, i förbundsordförandens perspektiv.

Mot bakgrund av den insats lärarkåren i hans ögon redan gjort, är det givet att han inte har mycket till övers för undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) nyligen uttryckta fromma förhoppning om att lärarna med talkokrafter ska rädda situationen då utbildningssektorn tvingas skära ner.

– Håhhåh! Floskler! Hennes aktier sjönk nog!

– Vad hon borde ha sagt? Till exempel medgivit på riktigt att det inte går att utveckla hur mycket som helst om man samtidigt krymper resurserna så att grupperna blir större och lärarna färre.

"Biligaste skolformen"

Överlag skräder Dan Johansson inte orden då han nagelfar regeringen agerande i vitala, utbildningsfrågor.

Som då det gäller gymnasiernas framtid, och strävandena till större enheter typ regiongymnasier.

– Gymnasierna är vår billigaste skolform. Där finns nästan ingen administration – en rektor och kanske en halv kanslist – och därför nästan inga pengar att spara.

Av smågymnasier är inte bara Svenskfinland utan hela landet fullt.

– Alla planer utgår från storstäderna, blir konklusionen.

Hurudan mätare?

Kritisk är han också till regeringen beslut om resultatfinansiering för gymnasierna.

– Redan för ett och ett halvt år sedan sade statens ekonomiska forskningscentral VATT att alla kvalitativa mätare pekar uppåt på "bra": nästan alla gymnasister får sin examen, avbrottsprocenten är obetydlig, de placerar sig ganska bra för övriga studier, och gymnasiet som skolform är billig.

Så - hur ska då den mätare som resultatfinansiering förutsätter se ut?

– Säg det, goa pastorn, säger förbundsordföranden, och pekar i förbifarten på några negativa konsekvenser för grundskolan av en gymnasiekoncentration.

Gymnasier och högstadier fungerar ofta i anslutning till varandra. Kopplas gymnasiet bort, blir högstadiet haltande. Stannar gymnasiet kvar på samma ort, kan ett samarbete kanske fortsätta. Men om gymnasiets huvudman blir en annan och lärarna får olika arbetsgivare, försvåras samarbetet.

"Enormt viktig"

Också folkhögskolornas trängda sits bekymrar Dan Johansson.

– De har en jätteviktig funktion, de utgör ett andningshål för dem som av en eller annan anledning inte vill eller kan gå genom skolsystemet som tänkt, säger han, medveten om att somliga politiker och ekonomer kan uppfatta det här som slöseri.

– Jag hoppas verkligen att man genom den tilltänkta fusionen kan bygga upp någonting starkt kring Västra Nylands folkhögskola.

– VNF är enormt viktig, inte bara för Västnyland, säger han, och betonar ägarnas – kommunernas – ekonomiska ansvar i en sits där finansieringen tryter.

Att 14 000 euro i Hangöperspektiv kändes som en alltför stor stödsumma, avfärdar han med ett enda ord.

– Ohemult!
 

Redan med en sådan dimensioneringsgrund skulle Raseborg, landets "största kommun med svenskspråkig majoritet", ha varit för liten för att agera huvudman för ett gymnasium.

Hålls dessutom språkgrupperna åtskilda, blir det inte många potentiella huvudmän kvar.

– Tanken har varit att starka kommuner driver verksamheten, och kan ha verksamhet också i svagare kommuner. Men hur det blir vet man inte, säger Johansson, och betonar vikten av hur kommunerna agerar då det nästa sommar blir dags för nya koncessionsansökningar.

– Det kan komma att ödelägga stora delar av vår utbildning, sade Johansson när han öppnade FSL:s kongress i Helsingfors på onsdagen.

Han syftade på regeringens beslut att minska på antalet anordnare av gymnasieutbildning. Undervisnings- och kulturministeriet har funderat på att ställa som ett villkor att gymnasierna ska ha minst 500 elever, men Johansson har fått höra att det kravet håller på att luckras upp. Han varnar ändå för att minska antalet orter där det ges gymnasieutbildning. Det kan leda till lägre gymnasiebenägenhet och problem för högstadier som delar lärare med gymnasier, tror Johansson.

– Jag har förståelse för dina synpunkter. Däremot håller jag inte med om att regeringen vill rasera skolan, det vill vi absolut inte. Den är ett av de allra viktigaste fundamenten i samhället, sade Henriksson i sin hälsning till kongressen. 

– Vi lever i en turbulent tid när det gäller utbildningspolitik. Samtidigt som man talar om utveckling och om att göra skolan bättre drar man in pengar. Jag är orolig för hur lärarna ska kunna hålla skolan på en god nivå, säger Christer Holmlund, nyvald ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Den 46-årige Holmlund vill skapa mer synlighet för FSL på gräsrotsnivå och modernisera förbundets interna verksamhet. Han vill jobba för delaktighet, genomskinlighet och för att alla ska få jobba tillsammans inom FSL. Han lovar också försvara den svenska skolan in i det sista.

Holmlund valdes med klara siffror på FSL:s kongress i Helsingfors. Han vann över motkandidaten, specialläraren Nina Eriksson-Holmström med siffrorna 84–30. Holmlund, som jobbar som förbundssekreterare i FSL, tar över efter Dan Johansson i augusti.
– Det är svårt att finna ord. Jag kan bara säga tack, tack, tack. Det här är en obegriplig känsla, sade Holmlund genast efter valet. 

Borgånejdens Musikinstitut får igen ett understöd på 40 000 euro, lika mycket som Aktiastiftelsen anslog för musikfostran för småbarn vid musikinstitutet vid utdelningen i höstas. Det var då den största enskilda summan som stiftelsen har delat ut, nu upprepar man rekordet.
– Jag blir alldeles förstummad, utropar musikledare Päivi Honkaniemi när hon får höra att musikinstitutet igen har vunnit högsta vinsten. Det här är en mycket rolig och välkommen överraskning.
– Vi startar i höst upp musikverksamhet för små barn i Konstfabriken och det är till stor del tack vare det understöd Aktia tidigare beviljade. Det har varit till oerhört stor hjälp.
Musikinstitutet har ofta legat i skottlinjen när stadens bildningssida har varit tvungen att skära i kostnaderna och det ekonomiska läget har länge varit besvärligt vid institutet.
– Vi försöker också tänka på de familjer som har det ekonomiskt kärvt och erbjuda barnen möjligheter till musikundervisning, säger Honkaniemi. Också här hjälper Aktiastiftelsens bidrag.
Ullrike Hjelt-Hansson är ordförande för Aktiastiftelsens styrelse.
– Jag ser det som att stiftelsen har slutit ett avtal med musikinstitutet om en lärartjänst, man kan jämföra det med professursstipendier. Det är just de minsta barnens musikundervisning som vi vill stödja.
– Ett ettårigt bidrag skulle ha varit alldeles för kort, vi vill ge ett mera långsiktigt bidrag. Om bankens avkastning är bra ser jag inga hinder att ytterligare fortsätta stödet senare.
Hjelt-Hansson säger att satsningen på musikundervisning kan ses som ett sätt att balansera mellan olika sektorer. Idrottsföreningarna har traditionellt fått rätt så stora stöd från Aktiastiftelsen.
Sjöräddarna fortsätter rädda
Borgå Sjöräddare får 9 000 euro och det är välkomna pengar konstaterar ordförande Jorma Salopelto.
– Vi har ansökt om medel för att kunna hålla vår nyaste sjöräddningsbåt Aktia Porvoo med bränsle och för den service och det underhåll som båten behöver.
Aktiastiftelsen gav för ett år sedan ett bidrag på 25 000 euro till sjöräddarna. Summan täckte den självriskandel som Borgåräddarna behövde för sin nya båt. Därför döptes båten också till Aktia Porvoo.
Från Borgå stad får sjöräddarna inga bidrag trots att alla andra landets kuststäder med egna frivilliga sjöräddare bidrar till verksamheten på något sätt.
– I maj har vi redan räddat fem båtlag i sjönöd utanför Borgå, berättar Salopelto. Om trafiken fortsätter i samma takt kommer vi att slå statistiken från i fjol. Det var en livlig sommar och vi räddade totalt 28 båtlag.
– Vi fortsätter i sommar precis som tidigare med aktiv sjöräddning mellan Lovisa och Helsingfors.
Borgå Museiförening får 5 500 euro och resten av bidragen ligger mellan 500 och 2 000 euro.
Allt fler bidragssökande
Sammanlagt 153 bidrag delades ut i går, tillsammans 274 300 euro. Dessutom har Aktiastiftelsen delat ut 26 stipendier på 200 euro var i skolor i Borgå, Askola och Borgnäs i samband med skolavslutningarna.
Aktiastiftelsen får dividendinkomster från Aktia Bank Abp. Totalt delar stiftelsen i år ut 450 000 euro i understöd.
Stiftelsens styrelse anser att stiftelsens ändamål uppfylls bättre när man delar ut flera små bidrag i stället för några få stora bidrag.
– För varje år växer antalet bidragssökande, säger stiftelsens ombudsman Kerstin Magnusson. Det är inte så många som får back, i år kanske tjugo-trettio ansökningar.
– Den främsta orsaken är att det är enskilda personer som söker. För att kunna beaktas i utdelningen måste man företräda en förening, organisation eller någon annan sammanslutning. Ett annat villkor är att de som söker om bidrag är kunder i Aktia.
Mottagarna kan få understöd bara en gång per år. 

Bildningsdirektör Hilding Mattson, som i åratal försökt uttala sig så diplomatiskt som möjligt i sparfrågor, klarar den här gången inte riktigt av att dölja sin besvikelse och frustration.
– Läget är mycket besvärligt. Det är lite samma visa igen, suckar han.
Med samma visa menar han att det inte är en nyhet att budgetramarna är för snäva.
Ramarna åt skogen
– Man budgeterar helt enkelt tokigt hela tiden och felet upprepas årligen. Vi borde komma till något slags balans och justera ramarna. Eller då måste vi helt enkelt sätta punkt för vissa verksamheter. Och vilka de är är en knepig fråga eftersom största delen av bildningens verksamhet är lagstadgad.
Han förklarar att budgetramen i flera år varit så stram att överskridningar uppstått.
– Nu är det igen så att nästa års budget bygger på årets, som inte går att följa. Årets budgetram bygger på fjolårets och så vidare.
Mattsson konstaterar att årets inkomster inte kommer upp till budgeten.
– Det handlar om inkomster från kultur- och fritidssektorn, här är det ändå fråga om ganska små summor. De större summorna kommer från projekt som vi hela tiden försöker få statspengar för.
Taxor och avgifter höjs också hela tiden.
Och utgifterna, de bara sväller.
Skolor stängs
Han säger att staden beslutat om många skolstängningar, men att spara via dem redan i höst går inte.
– Det är ologiskt att stänga Gammelbacka skola så länge en massa elever måste sitta i baracker. När Tolkisskolan och Västra enhetsskolan byggts kan Gammelbacka skola stängas, men det sker inte i år.
Samma sak gäller Saxby skola som också hör ihop med Västra enhetsskolan. Och Kråkö skola hör ihop med Vårberga skola.
Han medger att han börjar vara ganska trött. Årligen har bildningen funderat på hur man ska få ned kostnaderna.
– Naturligtvis gör vi vårt bästa också nu. Ska budgeten anpassas behöver vi stöd av beslutsfattarna.
Ryktas om permitteringar
Bildningsnämndens ordförande Ulf Backman (SFP) säger att hans åsikt är att bildningen inte har en chans att täcka årets underskott. Någon undermedicin finns inte.
– Ramarna är helt enkelt för snäva. Vi får cirka 2 miljoner för litet.
Också han påpekar att största delen av verksamheten är lagstadgad.
Ett bokföringsmässigt sätt att korrigera saken kommer han ändå på.
– 1,6 miljoner i interna hyror returneras till vår budget med orsak att fastighetsunderhållet inte fungerat och lett till ställvis undermåliga lokaler.
Det ryktas till och med om permitteringar. Hilding Mattsson tror att ryktena har kommit till för att sektorn räknat ut att den summa som nu ska sparas motsvarar en veckas personalkostnader.
– Vi föreslår ändå inga permitteringar, det är helt klart.
Nämnden möts den 17 juni och sedan får stadsstyrelsen en utredning.

– Jag jobbade 36 år på stålverket i Koverhar. Då det gick omkull stannade livet upp, säger Seppo Kinnunen.

Två år efter FN-steels konkurs står Hangöbon finklädd i kostym i restaurang Magasinet och lovorden haglar över honom.

Luksias chef för läroavtal, Timo Lehtinen, kallar Kinnunen för ett utmärkt exempel på en vuxenstuderande. Responsen från arbetsgivaren Hangö stad har varit strålande och Kinnunens yrkeskunskap har ökat.

Hans handledare, Hangös ungdoms- och idrottschef Tommy Gröndahl, späder på:

– Seppo är kunnig, social och påhittig. Han hittar lösningar till både små och stora problem. Jobbet som idrottsanläggningsskötare passar honom som hand i handske.

Huh, huh, är jag så bra?

Festföremålet ser rätt tagen ut. De stora nävarna greppar en ros, ett examensbetyg, ett stipendium, en flaska och en utmärkelse – Årets läroavtalsstuderande 2014. Kinnunen kan också titulera sig idrottsanläggningsskötare.

– Huh, huh, det här är en stor glädje. Är jag faktiskt så bra eller har Luksia så få elever? skämtar han.

– Du är bra! svarar Michaela Berg, läroavtalsinspektör på skolan Luksia.

Seppo Kinnunens tankar vandrar tillbaka till sommaren 2012. Efter åratal av arbete på stålverkets lager var han plötsligt tvungen att söka jobb.

– Jag kallades inte till en enda intervju. Det kändes eländigt.

Han erbjöds några extraknäck som murare. Alternativet att bli egenföretagare stupade på att det krävt lån.

– Det var bara att börja stämpla. Som tur är har jag bott så länge i Hangö att jag har kontakter.

Pekfingret riktas mot bildningschef Karl-Erik Gustafsson. Kinnunen har suttit i fullmäktige i två perioder och också representerat Vänsterförbundet i bildningsnämnden.

Gustafsson tipsade honom om läroavtalsstudier. Planskötare Bjarne Lindholm skulle pensioneras så det fanns plats för en studerande.

Kinnunen funderade på saken. Den inkomstrelaterade dagpenningen varar inte för evigt och en 50-plussare är för ung för att få pension.

Den 14 januari 2013 började han följaktligen på läroavtal hos Hangö stad, med målet att bli idrottsanläggningsskötare.

Studierna bestod dels av praktiskt arbete, dels av 16 närstudieveckor som hölls en gång i månaden på Vierumäki i närheten av Lahtis.

– Jag hade möjlighet att åka. Frun arbetar och det yngsta barnet är 19.

Att studera gick bra, Kinnunens ambition var inte att bli bäst i klassen.

Många elever på Printal

På plats i Magasinet finns också Marco Lundberg och Kimmo Tenho från företaget Printal. De är här för att ta emot Luksias utmärkelse Årets läroavtals-arbetsgivare 2014.

Printal har en lång tradition av utbildning via läroavtal. Lundberg handleder för tillfället fyra anställda som i höst ska avlägga yrkesexamen i underhåll.

– Jag ser till att de får uppgifter som är relevanta för utbildningen och så ska jag motivera dem, säger Lundberg.

Han tycker det är lätt att handleda, de studerande känner ju huset. Dessutom har Lundberg egen erfarenhet av läroavtal.

Han utbildade sig till svetsare på Hangö maskin genom läroavtal 1988. Men svetsning var inte Lundbergs grej så han flyttade över till Printal. Där avlade han en specialyrkesexamen genom läroavtal 2010.

– Det är ett bra sätt att engagera arbetstagarna. Deras intresse för jobbet ökar, likaså deras yrkeskunskap.

Spelade fotboll

Efter tillställningen i Magasinet är det dags för fotografering. Gröndahl och Kinnunen enas om att Hangethe sportcenter, där Rukki areena finns, är en lämplig miljö.

Gräsplanen är smaragdgrön och kortklippt. På den här arenan har Kinnunen spelat fotboll för HAIK. Nu är den hans arbetsplats.

Att få vistas utomhus och träffa en massa människor hör till jobbets goda sidor. I stället för att pendla tiotals kilometer varje dag kan han cykla hit på tre minuter.

– Det hade jag inte kunnat föreställa mig tidigare, jag var så rotad i Koverhar.

Inveons styrelse kommer på torsdag att få ta ställning till två frågor som är viktiga för yrkesinstitutets framtid. Det gäller om skolan går med i en arbetsgrupp som utreder lokalitetslösningen, alltså hur man går vidare med ett gemensamt campus i Harabacka. Och det handlar om att inleda förhandlingar med Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen för att skapa en gemensam utbildningsanordnare för Inveon och Prakticum.
Samtidigt är större krafter i rörelse när det gäller yrkesutbildning på svenska i landet.
Undervisnings och kulturministeriet har fattat beslut om att starta en utredning för att utveckla strukturen i anordnarnätverket för svenskspråkig yrkesutbildning. Målet är att ge en situationsanalys över yrkesutbildning på svenska och ett förslag till ett förenhetligat nätverk av utbildningsanordnare i södra Finland och Österbotten. På det här sättet vill man trygga funktionella och ekonomiska resurser och tillgången till utbildning på svenska.
Minister Ole Norrback har utsetts till utredare och han har tid på sig till den sista december.
Att Inveons styrelse redan nu i juni tar ställning till framtida utvecklingslinjer är inget problem.
– För min del är det bara bra att frågor om samarbete behandlas, säger Norrback.
Han vill inte i det här skedet gå närmare in på sitt utredningsarbete.
– Jag har ju bara börjat ännu. Jag kommer att använda sommaren till att läsa på, att bekanta mig närmare med situationen. Genast i augusti tar jag kontakt med skolorna och inleder diskussionerna med dem.
Norrback är bekant med läget i Östnyland. Han känner till armbrytningen mellan Borgå stad och de andra delägarkommunerna när det gäller placeringen av Inveon i framtiden.
Inveons rektor Solveig Mickels ger sin hälsning till utredningsarbetet.
– Det är viktigt att man inte glömmer bort att yrkesutbildningen måste samarbeta med det regionala näringslivet och trygga det behov av utbildning som näringslivet behöver. Det blir den verkliga utmaningen när man skapar allt större enheter.
Öppen för nya tankar
Enligt Norrback är det alltså bara bra att skolorna börjar diskutera samarbete.
Stefan Mutanen är ordförande för styrelsen för Framtidsskolan som leder Prakticum.
– Det är klart att vi kommer med och diskuterar frågan om en gemensam utbildningsanordnare tillsammans med Inveon. Utbildningsvärlden är i förändring just nu och man måste vara öppen för nya tankar.
Mutanen vill ännu inte i det här skedet spekulera om hur sannolikt det är att Inveon och Prakticum verkligen fusioneras.
Prakticum har tidigare motsatt sig alla planer på att flytta sin Borgåenhet till ett tvåspråkigt campus i Harabacka.
– Vi har fortfarande samma tankar, säger Mutanen. Verkligheten är ändå att det kommer att ske förändringar och vi måste se till helheten.
– Det är viktigt att i det här skedet utreda noggrant så att vi går in för kloka lösningar. 

På andra plats i FNB:s gymnasiejämförelse kommer Säkylän seudun lukio och på tredje plats Gymnasiet Svenska normallyceum. 

I FNB:s jämförelse beaktas förutom studentskrivningarnas resultat också elevernas utgångsnivå.

Bara två av gymnasierna som platsade bland de tio bästa i FNB:s gymnasiejämförelse i fjol lyckades hålla kvar sin plats. Kotka svenska samskola tog i fjol nionde platsen och Säkylän seudun lukio var på sjunde plats. Hangö Gymnasium, som klarade sig bäst i fjol, hamnade i år på 56:e plats.

Placeringen för i synnerhet små gymnasier kan variera kraftigt eftersom en enskild abiturients resultat framhävs i små grupper.

Iltallehti listar gymnasierna

I en gymnasiejämförelse som Iltalehti publicerat utgående från Studentexamensnämndens uppgifter är det däremot Gymnasiet Lärkan som klarar sig bäst av de svenskspråkiga gymnasierna. Lärkan placerar sig på fjortonde plats.

I jämförelsen kommer Etelä-Tapiolan lukio på första plats. Ressun lukio placerar sig på andra plats och Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu på tredje plats. 

Iltalehti har rangordnat gymnasierna utgående från medeltalet på abiturienternas poäng i de obligatoriska ämnena. Vitsordet L gav 7 poäng medan vitsordet I gav 0 poäng.

De svenskspråkiga gymnasiernas placeringar i Iltalehtis jämförelse:

14. Gymnasiet Lärkan
23. Tölö specialiseringsgymnasium
24. Vasa övningsskola
30. Svenska Samskolan i Tammerfors
31. Brändö gymnasium
32. Mattlidens gymnasium
37. Katedralskolan i Åbo
39. Pargas svenska gymnasium
44. Gymnasiet Grankulla samskola
46. Gymnasiet Svenska normallyceum
47. Björneborgs svenska samskola
52. Karis-Billnäs gymnasium
53. Kotka Svenska Samskola
54. Borgå Gymnasium
68. Karleby svenska gymnasium
84. Ekenäs gymnasium
85. Vasa gymnasium
90. Korsholms gymnasium 
105. Topeliusgymnasiet i Nykarleby
110. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors
111. Vörå samgymnasium
116. Sibbo gymnasium
159. Kristinestads gymnasium
164. Gymnasiet i Petalax
168. Lovisa Gymnasium
175. Kronoby gymnasium
191. Hangö gymnasium
206. Kimitoöns gymnasium
219. Svenska privatskolan i Uleåborg
226. Virkby gymnasium
239. Pedersöre gymnasium
248. Helsinge gymnasium
262. Närpes gymnasium
270. Jakobstads gymnasium
307. Ålands lyceum
331. Kyrkslätts gymnasium
376. Vasa svenska aftonläroverk

I sig är det positivt att studentexamen gradvis övergår i elektronisk form, skriver Aatos Lahtinen och Jouni Välijärvi vid Finska Vetenskapsakedemin i ställningstagandet. Men då ska också studerandena få en möjlighet att förbereda sig på att skriva prov elektroniskt. Enligt Vetenskapsakademin är det viktigt att studentexamen inte är det första provet studerandena avlägger elektroniskt.

Studentexamen ska bli elektronisk med start hösten 2016 då det är meningen att proven i tyska, geografi och filosofi ska avläggas på dator. På våren 2019 ska också det sista av studentexamensproven – provet i matematik – ha ändrats till elektronisk form.

I ställningstagandet betonas också vikten av att proven tekniskt fungerar felfritt från början. Även datasäkerheten bör garanteras.

Att studentexamen blir elektronisk ger möjligheter att utveckla provet så att det bättre mäter studerandenas allmänbildning och kunnande, skriver man i ställningstagandet.

Studentexamens övergång till elektroniska prover är inte den enda förändringen av studentexamen som är på gång. I texten nämns också att studentexamen i framtiden ska mäta allmänbildning i högre grad och att sättet på hur betyget bestäms ändras.

Enligt texten är det ”omöjligt” och ”gammaldags” att skapa ett prov som på ett vettigt sätt mäter allmänbildning i gymnasiets alla 18 ämnen. Tanken är förstås lockande, vilket kan vara orsaken att tanken om ett prov som mäter allmänbildningen finns med i regeringsprogrammet, skriver Lahtinen och Välijärvi i ställningstagandet.

Undervisnings- och kulturministeriet vill dessutom se till att betygen från olika ämnen och olika provtillfällen bättre ska kunna jämföras. Det senare är helt riktigt, skriver författarna, men att börja jämföra betygen i olika ämnen mellan varandra är inte vettigt och ingenting som högskolorna har behov av.

Hela ställningstagandet i PDF-form hittas här (på finska). 

Även om sommaren inte var helt närvarande utomhus förde åtminstone Kyrkslätts gymnasieavslutning på lördag förmiddag med sig sommaren inomhus. Fina sångnummer, en massa glädje och stolta studenter och föräldrar bidrog till atmosfären. Även lärarna var tydligt nöjda med de blivande studenterna.

Studentklassernas grupphandledare Tiina Kinnunen och Elina Ryynänen gav en kort tillbakablick på vad det betytt för dem att få leda dagens studenter. Under deras tid tillsammans har det nämligen inte bara varit eleverna som lärt sig nya saker. Studenterna har även introducerat elektronisk musik, Arnold Schwarzenegger, zombiefilmer och South Park för sin lärare.

Som ett pussel

Nina Jukola och Max Nyberg stod för studenternas tal. De tackade för det stöd skolans lärare och personal gett dem under åren och gav en tillbakablick på hur snabbt gymnasietiden sist och slutligen var över. Trots det poängterade de även sin egen insats.

– Bakom oss har vi flera år av bänkslitande, och många koppar kaffe har gått åt, sade Nyberg.

Jukola och Nyberg liknade även sina medstudenter vid ett pussel. Tillsammans utgör de många bitarna en helhet. Nu går de skilda vägar men ska förhoppningsvis kunna se tillbaka på de många trevliga stunderna i gymnasiet.

Även oro

Kyrkslätts gymnasiums rektor Maria Ekman-Ekebom lyfte upp den tid av förändring samhället befinner sig i just nu.

– Det här är något vi även märkt i gymnasierna.

Ekman-Ekeboms exempel var både positiva och oroande. Till de positiva hör den ökning av sökande till gymnasiet i Kyrkslätt, en ökning som verkar fortsätta. Redan i fjol ökade de med 15 procent.

Även den nya företagarlinjen och upptakten till den elektroniska studentexamen nämndes som spännande aktualiteter. Till och med de mer oroande förändringarna lyfte Ekman-Ekebom upp som spännande processer.

– Förändringarna tar ju inte slut med det här, vi har en ny läroplan på kommande. Vi är nu i dess initialskede. Samtidigt lovas det att gymnasienätverket kommer att ses över, läroplikten förlängas och gymnasiernas finansiering revideras. Framtiden lovar spännande tider med många öppna frågor - något jag ser fram emot att upptäcka tillsammans med gymnasiets lärarkår, personal och studerande.

Kämpa för det lilla

Samma tongångar, om inte än mer oroande, hördes även i de mindre gymnasierna i regionen. Eija Rosvall, rektor för Hangö gymnasium, uttryckte sin förvåning över gymnasiereformen.

– Jag blir något konfunderad när man från statligt håll har kastat fram att ett gymnasium bör ha minst 500 studerande.

Samtidigt går Hangö gymnasium mot ett nytt läsår med tillförsikt.

– Nästa höst tågar igen en grupp förväntansfulla ungdomar in genom gymnasiets dörr. Jag önskar - och kämpar för - att vårt gymnasium ännu länge får bibehålla sin självständighet.

I Ekenäs inledde rektor Marianne Pärnänen sitt tal med att lyfta upp hur mycket skolan förändrats under de tolv år dagens studenter fått sin utbildning. Flytten av Ekenäs gymnasium, som rann ut i sanden lika snabbt som det började diskuteras, var ett exempel på att förändringar även kan vara snabba. Därefter fortsatte Pärnänen på samma linje som övriga rektorer.

– Allt tyder på att vi går mot allt större enheter och allt större grupper. Andelen virtuella studier kommer antagligen att öka.

Klart fokus

I Virkby presenterade rektor Ulrica Karell nya samarbetsformer som gymnasiet tagit del av under det gångna året. Gymnasiet har erbjudit både morgonkaffe och ungdomshörna tack vare samarbeten med Sjundeå, Lojo, församlingen och den lokala hem- och skolaföreningen.

Men även det misslyckade förslaget till ny läroplan och framtiden för gymnasiernas finansiering passerade revy.

Karis-Billnäs gymnasiums rektor Joakim Lagerbohm sammanfattade det som är gemensamt i samtliga västnyländska gymnasiers strävanden, trots svåra tider.

– Viktigast mitt i dagens kaos är att koncentrera sig på gymnasiets kärnuppgift, att tänka på vem vi är till för. Svaret är självklart: Våra studerande.

Stipendiater vid Ekenäs gymnasium

Elina Allén, Lucas Aurdal, Maximilian Björkstam, Emil Dahlqvist, Karolina Ekholm, Nicole Ekman, Emilia Eriksson, Petra Fagerlund, Victoria Forsstedt, Nathalie Gottberg, Livia Grönroos, Julia Hellén, Alexandra Hindrén, Wilhelmina Hindström, Olivia Högnabba, Alicia Jalava, Rafael Jern, Jim Jormanainen, Klara Kallio, Rana Kayser Bakir, Isabella Knopman, Emma-Kaisa Kopra, Hanna Kultanen, Agnes Kurtén, Nils Kåll, Fredrik Lindgren, Sofia Lindgren, Jannica Lindholm, Max Lindholm, Simon Lindqvist, Rickard Lindroos, Ester Lundsten, Tova Malén, Adeline Martin, Selma Moring, Rufus Nordman, Elin Nylund, Pernilla Pulkkanen, Emelie Rancken, Dennis Rehn, Elsa Rehn, Julia Rehn, Caroline Rehnström, Sabina Renwall, Mats Rosenqvist, Jessica Shaw, Andreas Stenbäck, Elin Sundström, Moa Sundström, Otto Söderholm, Filip Söderlund, Laura Takala, Sara Theman, Veera Tiainen, Jon Walls, Matilda Wendelin, Dennis Westerdahl, Anita Westerholm, Viola Westerholm, Ellen Westerlund, Larisza Öhman 

Stipendiater vid Hangö gymnasium

Markus Backman, Theresa Björkqvist, Janina Fabritius, Jonny Fjäder, Sofia Grundström, Mathias Gröndahl, Jessica Gröning, Elin Kamis, Lukas Kamis, Emilia Kekkonen, Lucinda Kraufvelin, Janina Laine, Tony Lindberg, Matilda Lindblom, Isabell Lindstedt, Alexander Merilä, Emmy Määttä, Ella Nippala, Alexander Rönnblad, Rebecca Sandberg, Andreas Sjödahl, Ellen Sundström, Heidi Suorsa, Henrik Söderblom, Viola Wilson, Adele Winberg

Stipendiater vid Karis-Billnäs gymnasium

Remo Bastioni, Edvard Björk, Linda von Bonsdorff, Sandra von Bonsdorff, Fatima Bouktouf, Josefina Bäck, Therese Enberg, Alfred Eriksson, Erica Gustafsson, Michelle Gustafsson, Patricia Hafström, Janni Heikkinen, Linda Hildén, Rakel Hindersson, Tobias Holmqvist, Marie Isaksson, Elin Jungar, Jonatan Juslin, Denise Kaskinen, Lina Kihlstedt, Isabella Korhonen, Janina Korhonen, Kaisa Laitinen, Melina Latvala, Mikaela Lindblad, Alexandra Lindholm, Daniel Lindholm, Conny Lindroos, Emma Lindroos, Andrea Ljunggren, Emma Lundström, Jonas Madsén, Karin Madsén, Seraphina Meyer, Hannah Nilsson, Daniel Nordström, Julia Nummenmaa, Märta Nummenmaa, Marie Peltomäki, Kia Rantala, Richard Rissanen, Lotta Rönnblad, Fred Salin, Sebastian Sandgren, Emilia Seger, Jonas Selenius, Sofia Silén, Sofie Sjölund, Amanda Söderström, Teo Takala, Lovisa Till, Stiina Tolvanen, Benjamin Tulonen, Desirée Westerholm, Sofia Westerholm, Max Westerlund, Mathias Wickholm, Kerttu Willamo

Stipendiater vid Kyrkslätts gymnasium

Oscar Aaltonen, Cecilia Andersson, Linda Arokari, Dennis Backman, Edvin Berglund, Karl Björn, Fanny Blomqvist, Clarissa Brenner, Pernilla Ekström, Ida Enberg, Ben Eriksson, Charlotta Eriksson, Gabriella Fabritius, Josefin Flemmich, Ellen Forsell, Fredrik Fröberg, Valter Georgs, Henrik Granö, Edward Grenman, Karolina Haanpää, Mira Hagelberg, Mikaela Hellström, Sophie Hellström, Walter Hildén, Kati Huumonen, Niklas Johansson, Nina Jukola, Petra Kaivola, Emilia Karlsson, Janina Karlsson, Christina Kaski, Robin Kaski, Anna Keto, Tom Korolainen, Patric Kylander, Joni Laasio, Rebecca Lampén, Carolina Lindgren, Niki Lindström, Matias Lindvall, Emilia Loivakari, Nina Lundmark, Tony Malmström, Fredrik Miller, Marc Mosley, Max Nyberg, Niklas Nyman, Sebastian Nyman, Amanda Ollus, Tita Ongkariyapong, Nina Rehnström, Pernilla Rönnberg, Laura Salminen, Jiri Salojärvi, Benedict Salovius, Lukas Sjöman, Joel Sundström, Axel Toukkari, Christoffer Udd, Nora Wallenius, Alexandra Westerlund, Martin Weurlander, Ellen Österberg, Mikael Österholm

Stipendiater vid Virkby gymnasium

Malin Ahlroth, Matias Anttila, Matilda Berghäll, Eddie Björklöf, Jessica Blomberg, Fredrika Blomqvist, Jan Ehrnsten, Daniela Fagerström, Mira Forsberg, Alexander Ginman, Katarina Heikkinen, Pontus Heir, Jessica Henriksson, Akseli Herrala, Mikael Holopainen, Roosa Junttonen, Elin Karlsson, Fredrik Karlsson, Catharina Karlstedt, Inka Kindberg, Leo Klinge, Miisa Kreander, Milla Kreander, Alex Källman, Ferdinand Lassenius, Watti Lehtimäki, Maria Lehto, Theresa Lehtiö, Katariina Lillman, Jenny Lindholm, Jesse Maaninka, Fanny Mangström, Susanna Mäki, Alexander Norrvik, Gustav Nyholm, Santeri Piippo, Sonja Piippo, Tiia-Maria Rauttola, Jennifer Rönnblad, Annette Saaristo, Lotta Sandell, Ingrid Schulman, Heidi Sjöberg, Mercèdes Sjöholm, Ida Skog, Rebecka Streng, Simeon Sundman, Axel Valtari, Janica Vaskelainen, Jesse Virolainen, Sandra Virta, Caroline Welke, Tytti Westerlund, Jenny Wikström, Anton Wilkman, Elvis Åberg

Nästa höst blir det aktuellt med en fullständig klasslärarutbildning i Helsingfors.

– Att starta en helt ny utbildning redan i höst är svårt att realisera, säger styrelseordföranden Marianne Stenius till FNB.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade i maj 20 tilläggsplatser till ÅA:s klasslärarutbildning för i höst och 20 för nästa höst.

Enligt Stenius har ÅA hört sig för hos Undervisnings- och kulturministeriet för att förvissa sig om att det extra anslaget i regeringens strukturpaket kan användas till det ändamålet. Den behörighetsgivande utbildningen riktas till obehöriga lärare med klasslärarerfarenhet och oavslutade studier.

Avsikten är att starta en komplett klasslärarutbildning i Helsingfors hösten 2015. I mars gav styrelsen rektor Jorma Mattinen i uppdrag att utreda åtgärder för att råda bot på den klasslärarbrist som råder i huvudstadsregionen. I början av mars kom ÅA och Helsingfors universitet överens om att utreda möjligheterna att starta en svensk klasslärarutbildning i Helsingfors.

Mattinen ska presentera sin utredning för styrelsen i augusti som då ska fatta slutgiltigt beslut om klasslärarutbildningen i Helsingfors 2015, förutsatt att totalfinansieringen är tryggad, säger Stenius.

– Det är angeläget att hitta en mer bestående lösning på klasslärarbristen i södra Finland, säger Stenius.

Det är institutionen för informationsteknologi vid Åbo Akademi som leder satsningen.

Projektet sträcker sig över tre år och är en utökning av det stöd på 600 000 euro som kulturfonden tidigare beviljat för skapandet av e-läroböcker i lång matematik, skriver akademin i ett pressmeddelande.

Virtuella kurser kommer att skapas i denna nya plattform tillsammans med svenskspråkiga gymnasier. På sikt är målet att skapa en gemensam, självbärande organisation som upprätthåller ett virtuellt kursutbud som komplement till den vanliga kursbrickan.

– På detta sätt tryggas också mindre gymnasiers existens i framtiden, säger professor Ralph-Johan Back som leder projektet vid akademin.

I gymnasiet Lärkan kan man i år få en studieplats med 7,23 i medeltal. I fjol krävdes 8,9 i medeltal för att komma in. Enligt rektor Magnus Westerlund beror det främst på att årskullen är liten i år, det var 330 elever som gick ut nian i Helsingfors i år, mot 390 i fjol.

– Det som inte har sjunkit är medeltalet bland dem som kommit in. Där ligger vi på 9,0 i år. Det är väldigt få av dem som börjar hos oss som har ett lägre medeltal än 8,0.
Lärkan fick i år fler ansökningar från elever i kranskommunerna än tidigare, men betydligt färre från elever i Helsingfors.

Få väljer Norsen

Gymnasiet Svenska normallyceum har i år flera lediga studieplatser. Lägsta medeltalet för att bli antagen är 7,0 vilket är en lägsta gräns som Helsingfors stad fastställt för alla sina gymnasier.

Det vara bara 49 elever som hade Norsen som förstahandsval i år, studieplatserna är 86.

– Så här har det varit sedan processen att slå ihop Tölö gymnasium och Norsen inleddes. Få vill söka till oss, när framtiden är oviss, säger rektor Mikael Nyholm.

Den som blivit utan studieplats kan söka till Norsen och andra gymnasier med lediga platser från och med nästa vecka.
Kyrkslätts gymnasium och Helsinge gymnasium i Vanda har inte stora förändringar i det lägsta medeltal som krävs, i Kyrkslätt krävs i år 6,92 mot 7,0 i fjol och i Helsinge 6,5.

Få nya studerande

Också Sibbo gymnasium märker klart av en mindre årskull. Medeltalet har visserligen inte sjunkit just alls, från 6,8 till 6,7, men man kommer med nöd och näppe att få ihop 45 studerande i höst, mot 56 i fjol. Egentligen har gymnasiet 52 lediga platser, men man brukar ta in lite fler än så de år man har många sökande.

Det gymnasium som lockar många studenter i år är Gymnasiet Grankulla samskola, precis som HBL skrivit tidigare. Det här syns klart också i medeltalet, i fjol krävdes 7,4 i medeltal för att komma in, i år måste man ha minst 8,0 i medeltal för att bli antagen i Grankulla. Medeltalens medeltal ligger på 8,6.

Grankulla har alltså det högsta medeltalskravet i huvudstadsregionen och brädar klart bland annat Lärkan i Helsingfors som tidigare haft en hög medeltalsgräns. Ett specialfall är dock Tölö gymnasium som inte går att jämför rakt av, eftersom det är ett specialiseringsgymnasium och eleverna poängsätts. Man kan få maximalt tio poäng för sitt betyg och maximalt tio för inträdesprovet. I år krävdes ett lite högre medeltal för att komma in på linjerna för bildkonst och humanekologi, medan medeltalskravet för musik sjönk lite.
 

ÅA:s informationschef ThuridEriksson säger att orsaken är att man med tanke på att semestertiden närmare sig vill ge mer tid för sökande.

– Styrelsen fattar beslut i oktober så det finns gott om tid för en ordentlig process.

Enligt Eriksson har ÅA nog fått ansökningar men hon vill inte gå in på några namn.

Vi har alla sett dem på tv eller på film.

Den som har koll på alla fakta, får alla rätt på provet, men som samtidigt är fumlig och dåligt klädd.

Smart – men nördig. Och bärandes glasögon.

För att ta reda på sanningen bakom myten analyserade forskare vid Universitätsmedizin Mainz i Tyskland 4 658 tyskar i åldrarna 35 till 74 år från den så kallade Gutenberg Health Study.

Forskarna hittade ett tydligt samband mellan närsynthet och utbildning.

Av dem som bara gått motsvarande grundskola var 24 procent närsynta. Gymnasium resulterade i en 35-procentig förekomst, medan hela 53 procent av dem som hade en examen från universitetet var närsynta.

Dessutom fanns en koppling mellan antalet år på eftergymnasial utbildning och graden av närsynthet.

På senare år har forskning visat att exponering för dagsljus minskar risken att drabbas.

– Eftersom studenter tycks ha högre risk att bli närsynta, är det logiskt att uppmuntra dem att vistas mer utomhus, i förebyggande syfte, säger Alireza Mirshani, en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Ophthalmology.

Sammanlagt 73 700 personer sökte omkring 17 000 studieplatser. Av de sökande är de flesta, 88 procent, studenter, av vilka 26 procent är nya studenter. Antalet har sjunkit litet jämfört med förra året. 

Antalet antagna studerande bland sökande är lite högre än ett år sedan.

Enligt den aktuella situationen var det i förhållande till antalet av sökande enklast att bli antagen till det teknisk-vetenskapliga och naturvetenskapliga studieområdet. Däremot var det svårt att bli antagen till teater- och dansområden, dit endast knapp tre procent av de sökande antogs.

Högskoleplatsen ska tas emot senast tisdagen den 29 juli.

Den slutsatsen drar forskare i en stor studie av brittiska barn i tolvårsåldern.

Detta är lite överraskande. Det är visserligen känt sedan några år tillbaka att vi i hög grad ärver det vi kallar matematikbegåvning eller läskunnande. Men ingen visste att samma gener styr i båda fallen.

I den nya studien, som utförts av en internationell forskargrupp under ledning av genetikerna Oliver Davis vid University College i London och Chris Spencer vid University of Oxford, har man testat tvillingbarn, såväl enäggs- som tvåäggstvillingar, från nästan 2 800 familjer i England och Wales.

Testerna jämfördes sedan med data över barnens dna. Resultatet visade som väntat att barns förmåga att läsa och räkna i hög grad är medfödd och att många gener är inblandade i processen, men att miljöfaktorer som uppväxt och socioekonomiska villkor också spelar stor roll.

Det mest intressanta är dock att omkring hälften av generna som påverkar läsförmågan också spelar en avgörande roll för den matematiska kapaciteten.

Alla som trott att fallenhet för läsning och räkning är två olika saker får alltså tänka om. Siffror och ord hör ihop mer än vad vi anat. 

Det är första gången som evolutionspsykologi undervisas i så bred utsträckning i Europa.

Inom evolutionspsykologin studerar man hur evolutionen och det naturliga urvalet har påverkat människors och djurs beteende och psykets funktioner.

Docent Markus J. Rantala, som ansvarar för studiehelheten, säger att evolutionspsykologi undervisas i flera toppuniversitet i USA.

Enligt Rantala har man nytta av evolutionspsykologi också i vardagen.

– Många motsättningar mellan könen i bland annat förhållanden kunde undvikas om människor skulle förstå hur det sexuella urvalet har format kvinnors och mäns hjärnor till att bli olika och hur det påverkar de olika könens beteende och tänkesätt, säger Rantala