Det var matematiken som stod i fokus i Pisa 2012 och de finska och svenska skolorna i Finland placerar sig nu båda på plats 12 av 65. Det visar den nya granskningen av skolorna i Svenskfinland, som publicerades under torsdagen.
Resultatet innebär att de finlandssvenska skolorna knappat in på de finska, vilket beror på att de finska skolorna tappat mer i poäng än de svenska sedan 2003. Samma trend i sämre matematikkunskaper syns i alla nordiska länder, med undantag av Norge.
Men även om medeltalet för de finlandssvenska skolorna ser bra ut ur europeiskt perspektiv så finns det vissa skillnader mellan regionerna i Svenskfinland. Huvudstadsregionen toppar, Åland ligger tvåa och språköarna trea. Österbotten och övriga Nyland delar på sista platsen. I poäng ligger Österbotten 21 poäng och övriga Nyland 19 poäng efter huvudstadsregionen. Det motsvarar ungefär ett halvt års skolgång.
Nyland är inte heller enhetligt utan här sticker Östra Nyland ut som regionen som presterar sämre än resten av området. Vad de här regionala skillnaderna beror på vet ansvariga forskaren Heidi Harju-Luukkainen från Pedagogiska forskningsinstitutet inte.
– Men det är en sak som skulle vara intressant att granska på detaljnivå.
Det man däremot vet att kartans färger i stort sett ser likadana ut också då man målar upp elevernas kunskaper i läsning, som var i fokus 2009, och naturvetenskaper och problemlösning. Eftersom Pisa också utreder socioekonomisk och kulturell status för eleverna vet man dessutom att de regioner där resultaten ser svagare ut är regioner med lägre socioekonomisk status. I städer bor alltså i regel högre utbildade föräldrar och deras barn tenderar ha bättre förutsättningar att prestera i de ämnen Pisa granskar.
Den här omgången av Pisa detaljmätte inte läsning och naturvetenskaper men det går fortfarande att skönja att svenskspråkiga skolorna i snitt klarar sig sämre än de finska när de kunskaperna mäts.
Chock i Borgå efter 2009
Läsningen stod också i fokus 2009 då det kom fram markanta skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor. Även den gången hörde Östnyland till dem som presterade under snittet och vid Strömborgska högstadiet i Borgå säger rektor CarolaWikstén-Gustafsson att krismedvetenheten växte i ett slag.
Borgå grundade snabbt en Pisaarbetsgrupp och har de senaste åren ägnat avsevärd tid åt att bland annat integrera modersmålsundervisning i alla ämnen. Riktig fart på praktiken har det egentligen blivit först denna höst och man hoppas att resultaten ska synas framöver.
– Pisagruppen har satsat mycket på modersmålet och vi har pratat om vikten av att lära ut språket i alla ämnen. Det har ju visat sig att en del av niorna har svårt att förstå termer i till exempel historia och biologi och därför ska vi satsa på att lära terminologi också inom ämnesundervisningen.
Från forskarhåll påpekar Heidi Harju-Luukkainen att man ska vara uppmärksam på hur eleverna presterar i Pisa, dels för att det ger omfattande kunskap om landets utbildningsväsen. Dels ingår det i provets väsen att bland annat mäta ungas förmåga att möta framtida utmaningar, att sätta deras kunskaper i ett större sammanhang och mäta förmågan att lära nya saker genom hela livet.
– Pisaresultatet korrelerar med elevernas framtidsutsikter, säger hon.
Hur bedömer man deras framtidsutsikter?
– I Kanada följde man eleverna efter Pisa 2000. Man undersökte deras utbildningsval och hur deras studier och framtid fortskridit. Då samlades bland annat fakta om kompetens och socioekonomisk status in.
Tolkningen blir alltså förenklat att den som presterat bra i Pisa har större chanser att studera vidare och få ett högavlönat jobb, vilket kategoriseras som en bra framtidsutsikt.
Men en ung som blir närvårdare, har lägre utbildning och dålig lön – ska den anses ha uppfyllt kriterierna för dåliga framtidsutsikter?
– Nå nej det kan man ju inte säga, svarar LeifJakobsson, direktör för Kulturfonden som finansierar den finlandssvenska Pisaundersökningen.
Någon utredning som visar hur det går för finländska elever senare i livet finns ändå inte, men Harju-Luukkainen säger att en liknande utredning skulle vara intressant att göra.
Trivseln är på topp
Vid Strömborgska högstadiet i Borgå vet rektor Wikstén-Gustafsson i alla fall att hundra procent av den tredjedel av årskullen som deltog i Pisaprovet 2012 hade studieplats efter nian. Hon tillägger att bristen på konkurrens om studieplatser på svenska i Borgå kan sänka skolmotivationen överlag och också motivationen att prestera i Pisaprovet.
– Men vi vet inte vad som händer med dem sedan. Hur många som går till gymnasium och universitet och vidare, hur många som går till yrkesskolan och sysselsätts i praktiska arbeten senare? Den informationen skulle vara värdefull att ha.
Enligt Wikstén-Gustafsson är Pisaundersökningens resultat nyttiga på nationell nivå men hon ogillar kanske att man målar upp en bild av att elever som presterar dåligt i Pisa grävt sin egen grop.
– Och ser man på trivseln i skolan så slår de svenska skolorna de finska ordentligt.
Pisaundersökningen visar nämligen också att 86 procent känner sig glada i sin svenskspråkiga skola mot 66 i den finska skolan.
Tycker du att rätt ämnen står i fokus i Pisa?
– Nå, är ett gott vitsord i matematik viktigare än att du är social och har en god samarbetsförmåga i det framtida livet? Kanske man behöver båda, men nu mättes ju bara matematiken.