De finländska elevernas genomsnittliga poängantal var 523, medan genomsnittet i de övriga OECD-länderna var 500 poäng. Av OECD-länderna klarade sig Korea (561), Japan (552) och Kanada (526) bäst, följda av Finland och Australien på samma poäng. Av länderna utanför OECD var det Singapore samt områdena Macao, Hongkong, Shanghai och Taiwan som klarade sig bättre än Finland.
De finländska eleverna klarade sig alltså bäst i Europa och fjärde bäst av OECD-länderna när det gällde att lösa vardagliga problem med hjälp av dator.
– Finland befinner sig ännu i startgroparna i fråga om att ta in det digitala i skolarbetet och i vardagens problemlösning. Nu är det meningen att få fart på den här utvecklingen. Flera utvecklingsprojekt är på gång, och jag tror att dessa kommer att utveckla elevernas problemlösnings- och ICT-kompetens. Viktigast är utbildningsmolnet och att göra studentexamen elektronisk, säger undervisningsminister Krista Kiuru.
Genomsnittet för deltagarländerna visade att pojkarna klarade sig bättre än flickorna i problemlösning. I Finland var flickornas poänggenomsnitt (526) ändå betydligt högre än pojkarnas (520).
– Att pojkarna klarar sig dåligt i skolan har synats i flera undersökningar. Ämnet kräver åtgärder och jag hoppas att den expertgrupp för utvecklandet av den grundläggande utbildning, som nyss tillsatts, ska komma med synpunkter på hur pojkarnas ställning kan förbättras och deras motivation höjas. Jag tror att man kan stöda pojkarnas skolframgång genom att se över och göra undervisningen och inlärningen mera mångsidig, fortsatte Kiuru.
Skillnaderna mellan urbefolkningen och invandrarna i fråga om problemlösning var stor i alla deltagarländer. I Finland var det genomsnittliga poängantalet 526, medan andra generationens invandarelever hade ett genomsnitt på 461 poäng och första generationens invandrarelever 426 poäng. I Finland är skillnaden större mellan elever med invandrarbakgrund och övriga elever än i övriga deltagarländer i genomsnitt. Finlands finsk- och svenskspråkiga skolor klarade sig ungefär lika bra.
Av de 65 länder och områden som deltog i PISA 2012 –undersökningen deltog 44 i provet i problemlösningskompetens. För att besvara uppgifterna använde eleverna för första gången i PISA-undersökningen datorer. Det möjliggjorde uppgifter som inte hade varit möjliga på papper. Uppgifterna innehöll till exempel experimentella problem, bilder och interaktivt material och därför kunde man minska mängden text. Därutöver var det möjligt att skapa ”överraskande situationer”, där man kunde observera elevens sätt och förmåga att agera i oförutsedda situationer.
I Finland deltog 311 skolor och totalt 3685 elever i utvärderingen av problemlösningskompetens. 469 elever hade invandrarbakgrund.