AmandaStenius och EmilVesterinen går i tvåan i Tölö specialgymnasium i Helsingfors, medan TitusWahlgrenär abiturient.
De är alla tre mycket nöjda med sin skola och glada över att de valde gymnasiet, men det blir en hel del stress kring valen av olika kurser.
– Jag gick tionde klassen efter högstadiet och rekommenderar det varmt. Om man inte är säker på vad man vill fortsätta med och har dåliga vitsord ger tian tilläggstid att mogna och bli motiverad. Lärarna är också väldigt stödjande och puffar en framåt, säger Titus Wahlgren.
– Det är aldrig bortkastat att gå i gymnasiet, även om du inte vet vad du vill bli. Mycket hänger på dig själv och din egen ambitionsnivå. Gymnasiet öppnar flera dörrar för framtiden, säger Amanda Stenius.
– Men man skall inte välja gymnasiet bara för att alla kompisar gör det, säger Titus Wahlgren.
– Å andra sidan händer det mycket under det första året i gymnasiet, man mognar och det händer mycket, säger Amanda Stenius.
– Problemet när du börjar i ettan är att du genast måste välja kurser utan att ha en aning om vad de går ut på och utan att veta något om läraren. Det kan hända att man väljer bort kurser och ämnen som man senare skulle behöva. De som är lata och inte vet vad de vill, ofta pojkar, väljer bort nyttiga ämnen. Däremot får den som är målmedveten och vet vad den vill mycket ut av gymnasiet, säger Emil Vesterinen.
Han tycker att valmöjligheterna skapar stress.
– Jag vet fortfarande inte vad jag vill börja studera. Om jag skulle vilja bli jurist borde jag nu läsa mera historia, samhällslära och geografi. Men jag är också intresserad av kiropraktik och då borde jag välja hälsokunskap, kemi, biologi och psykologi, alltså helt andra ämnen.
Titus Wahlgren funderar också mycket på framtiden.
– Skall det bli studier i statskunskap, vilket jag tror skulle passa mig ganska bra, eller skall jag satsa på trädgårdsentreprenörsutbildning på Axxell? Det lockar också lite. Jag skriver en massa olika ämnen i studentskrivningarna.
– Man kanske inte genast kommer in på det man vill studera, men då kan man ta ett sabbatsår och jobba och fundera lite till, säger Amanda Stenius, som vill bli lärare.
Vad är allmänbildning?
Alla tre anser att gymnasiet ger viss allmänbildning och det är bra.
– Fast vad är allmänbildning? I min generation tycker vi att det är allmänbildning att kunna datateknik, medan äldre generationer tycker att man till exempel skall veta när Ludvig XIV regerade. Men det kan man ju snabbt googla, säger Amanda Stenius.
– Jag skulle definiera allmänbildning så att man har den kunskap som behövs för att förstå det samhälle vi lever i nu och kunna koppla ihop olika sammanhang, säger Titus Wahlgren.
De tre förstår inte varför man måste ändra så mycket på läroplanen för gymnasiet. Den fungerar ganska bra nu, säger de.
– Jag tycker man kunde ha ännu mera av allting, säger Titus Wahlgren.
– Man kunde ha fler prepkurser. Och så borde man kunna börja senare på dagen. Ungdomar behöver mycket sömn, men vill inte gå tidigt och lägga sig och stiga upp jättetidigt, säger Emil Vesterinen.
– Jag tycker att man kunde få välja bort vissa ämnen och i stället läsa mera sådant som intresserar en mera, säger Amanda Stenius.
– I ettan borde man få snusa på olika kurser under den första och andra perioden. Det skulle göra det lättare att välja, säger Emil Vesterinen.