– Utgångsläget var en delvis samlokaliserad skola där de båda högstadierna, Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola, skulle ha sina egna utrymmen och där det skulle finnas plats för dem att behålla sin egen skolverksamhetskultur, sin egen identitet.
– Samlokalisering är en trevlig tanke, det tycker jag genuint. Men nu håller vi på att skapa en enda stor enhet med 740 till 1 000 högstadieelever. Pedagogiskt sett, eller med tanke på de ungas välmående, finns det inget att vinna på att bygga en så stor, tättpackad skolbyggnad för ungdomar i den här åldern, oberoende av språkgrupp.
Rektor för Kungsvägens skola Annu Helling vill väcka debatt och hoppas på time out för det byggprojekt som går under namnet Nickby hjärta.
– När man ska bygga nytt borde man utgå från behovet, i det här fallet från de två skolornas behov. I stället bygger man nu en skolbyggnad som högst får kosta 16,3 miljoner euro i det första skedet.
Brådska
Helling anser att projektet har körts fram med enorm brådska, vilket är förståeligt när man ser på den finska högstadieskolans situation. En stor del av den ursprungliga skolbyggnaden är stängd på grund av problem med inneluften och eleverna bor i baracker eller är utlokaliserade i andra utrymmen.
– Det här är inte enbart en språkfråga, det är en stor oförankrad skolpolitisk fråga, säger Helling.
Hon har länge velat ha svar på en del frågor. Hon undrar om politikerna har tagit ställning till de principer som skolan nu planeras enligt.
– Är byggnadens storlek och samlokaliseringen förankrad i kommunens skolnätsplaner eller i planerna för ungdomarnas välbefinnande?
– Hur har ordet samlokalisering definierats?
– Är antalet undervisningsutrymmen tillräckligt?
Alltför trångt
Själv svarar Helling att utrymmet inte är tillräckligt. I varje fall inte för Kungsvägens skola som är den större av de två skolorna med 354 elever mot 298 i Sipoonjoen koulu.
I ritningarna har man planerat att vardera skolan får elva teoriklassrum i den nya skolan.
– I dag använder vi fjorton eller sexton teoriklassrum, säger Helling. För Kungsvägens skola är tretton absoluta minimum.
– I planerna finns, efter påminnelse, rum för specialgrupper, men några av dem är bara 30 kvadratmeter stora. Det är inget undervisningsutrymme för tio elever. Vi rektorer har hela tiden sagt att rummen måste vara minst 40 kvadratmeter.
Helling har utgående från utbildningsstyrelsens allmänna föreskrifter räknat ut sin skolas utrymmesbehov. Den här uträkningen borde ha gjorts, för båda skolorna del, innan man alls började planera den nya skolbyggnaden.
– Jag sitter med i den grupp som planerar för Nickby hjärta, men utan mandat. Under hela hösten har jag försökt få svar på mina frågor för att kunna stilla vår oro här i skolan, men utan resultat. Man bara säger att det är beslutsfattarna som slutligt tar ställning.
Stjärnmodell
Enligt de nuvarande ritningarna byggs skolan i stjärnmodell. En flygel består av Kungsvägens skolas teoriklassrum, en annan av Sipoonjoens kolus motsvarande rum, en tredje flygel innehåller alla, båda skolornas, ämnesklassrum. De rummen ligger på var sin sida om en mycket smal korridor.
Stjärnans mitt utgörs av en stor aula som är två, och på ett ställe tre, våningar hög.
– Våra elever har sett den stora aulan som ett problem, säger Helling.
– I aulan ska man äta och umgås, någon annan funktion i skolvardagen har den inte. Om Nickby hjärta hade planerats för en enhetsskola skulle jag vara urförtjust. Som det är nu med en skolbyggnad och två skolor med olika skolspråk passar det inte lika bra.
De två skolorna har inga egna större utrymmen förutom aulautrymmet, inga auditorier, ingenstans där man kan samla mer än en klass i taget.
– Det måste ske i aulautrymmet, som sannolikt används av andra samtidigt, säger Helling. Det vi saknar är en känsla av ett eget hem. Eleverna måste veta var deras egen skola finns.
– Jag vill bara att vi inte planerar för en skola som är sämre än det vi har i dag.
Bygg finska delen först
Fullmäktigeordförande Christel Liljeström känner till oron i Kungsvägens skola.
– Och jag håller helt med. Något måste göras. Det här måste diskuteras, vi kan inte bara fortsätta på den inslagna vägen.
– Till en del handlar problemen om att det har varit strul på bildningssidan, med tjänstemän som har slutat och övergått till andra uppgifter. Bildningsdirektören borde i det skedet ha tagit ett aktivare grepp.
Liljeström frågar också om det är klokt att planera det nya huset som om det skulle byggas för bara en skola.
– Det är som om man hade glömt bort att det handlar om två skilda skolor och dessutom en stor grupp språkbadselever som delas mellan det svenska och det finska högstadiet. Kostnadsjämförelser visar dessutom att det finns ett visst maxielevantal som det varken är pedagogiskt eller ekonomiskt förnuftigt att överskrida.
Liljeström vill nu dra i handbromsen.
– Jag lutar nu åt att vi får ta time out. Jag är helt villig att låta bygga den finska delen först. Det är ju Sipoonjoen koulu som har det akuta behovet, jag skäms varje gång jag ser barackerna där skolan nu är inhyst.
– Det betyder inte att vi ska slopa Nickby hjärta. Också Kungsvägens skola ska få nya utrymmen, efter en ordentlig planering.