Forskare vid Helsingfors universitet föreslår att HU inleder en tvåspråkig klasslärarutbildning. Fokus skulle ligga på att utbilda lärarna att undervisa i flerspråkiga miljöer, vilket är vardag i huvudstadsregionens finska skolor och allt vanligare i de svenska.
Målet vore att ge de nya lärarna färdigheter att undervisa två- och flerspråkiga elever. Alla lärare skulle vara språklärare, skriver professor Gunilla Holm och hennes kolleger i ett idépapper som Hbl tagit del av.
Måste alla lärare vara språklärare för att undervisningen ska bli bättre?
– Åtminstone kan man inte ha en lärarutbildning som utgår från att alla elever kommer från enspråkiga hem. Jag tror att alla lärare är välvilligt inställda, men de kanske inte har de färdigheter som behövs om de inte har utbildats för att undervisa en heterogen elevgrupp. Den språkliga aspekten ska vara med på alla lektioner, säger Holm.
Klarar Åbo Akademi i Vasa inte av det?
– Jag kan inte säga vad man gör och inte gör i Vasa men om lärarna i huvudstadsregionen inte har de färdigheter som behövs blir deras arbete svårare och då blir det svårare för dem att trivas.
Hbl skrev i höstas att var fjärde klasslärare i huvudstadsregionens svenska skolor är obehörig. Om ÅA i Vasa, som ansvarar för den svenskspråkiga klasslärarutbildningen, ordnade en ny utbildning i söder kunde andelen behöriga kanske öka. Ändå vore en ny utlokaliserad utbildning inte ändamålsenlig, skriver Gunilla Holm och hennes kolleger, då det inte rustar de nya lärarna för att undervisa i huvudstadsregionen.
Rektor Jorma Mattinen vid ÅA har inte läst HU-forskarnas idépapper men säger att ÅA kan sköta om den svenska klasslärarutbildningen.
– Och det gör vi också.
Pengarna dröjer
SFP:s ordförande Carl Haglund uppmanade i höstas ÅA att ta chansen när regeringen anslår extra pengar för att inrätta fler studieplatser. ÅA skulle sätta pengarna på svensk lärarutbildning i Helsingfors innan någon annan gör det, menade Haglund, men Jorma Mattinen har inte sett till några pengar.
Kanslichef Anita Lehikoinen på Undervisningsministeriet bekräftar att anslagen dröjer: i samband med sitt strukturpaket sköt regeringen fram besluten om de extra utbildningspengarna till vårens förhandlingar om budgetramen.
Jorma Mattinen säger att ÅA:s styrelse har diskuterat en utlokaliserad utbildning och dess kostnader men inga beslut har tagits. Han köper inte Gunilla Holms argument att en utlokaliserad ÅA-utbildning inte vore ändamålsenlig.
– Vi har utrett lärarsituationen i Nyland. Problemet är inte antalet behöriga utan levnadskostnaderna i Helsingfors. Det är dyrt att bekosta boende i Helsingfors med lärarlön, säger han.
Det argumentet köper för sin del inte Gunilla Holm:
– Visst kan det vara jobbigt att bo i huvudstadsregionen om lönen är låg, men här bor faktiskt många människor med betydligt lägre lön än lärarnas. Kostnadsnivån kan inte vara det enda argumentet, säger hon.
Enligt Holm beror Finlands goda Pisaframgångar på utmärkt lärarutbildning i forskningsbaserad miljö.
– Det blir väldigt svårt om man utlokaliserar utbildningen. Vi kritiserar inte Vasa, men eleverna i huvudstadsregionen behöver lärare som utbildats för att undervisa i tvåspråkiga klassrum, säger hon.
"Inte regionpolitik"
Holm hänvisar till ÅA:s finansiella svårigheter i samband med den gemensamma barnträdgårdslärarutbildningen.
– Den har i princip varit hotad varje år. Då är det svårt att se möjligheten att etablera en utlokaliserad klasslärarutbildning.
Ni är inte rädda för att trampa på ömma tår i Svenskfinland?
– Vi är inte politiker, vi ser på utbildningen ur ett pedagogiskt perspektiv. Allt behöver inte vara regionpolitik.
Holm anser att tvåspråkiga skolor inte kan vara en allfinlandssvensk lösning. För att garantera den svenska skolans kvalitet vill hon börja med lärarutbildningen, inte med hela skolan.
– ÅA:s och HU:s lärarutbildningar kunde ha olika inriktning och betoning, inte konkurrera utan komplettera varandra. Vi kan inte fortsätta ha en så stor andel obehöriga lärare i söder.
HU:s kansler Thomas Wilhelmsson säger att tvåspråkig klasslärarutbildning skulle ligga i linje med HU:s strategi, men något beslut finns inte.
– Vi har utbildat tvåspråkiga ämneslärare ganska länge och inom barnträdgårdslärarutbildningen har vi dragit vårt strå till stacken.
Wilhelmsson betonar ändå samarbete och resurser – inte heller HU har en oändlig budget.
– Svenskfinland har inte råd att skapa onödiga schismer. Det är trots allt i en tvåspråkig miljö våra studenter ska jobba.
kompetensbrist. Hbl skrev i september att var fjärde klasslärare i huvudstadsregionens svenska skolor är obehörig.