SFP:s partiordförande och försvarsminister Carl Haglund gjorde en Eriksgata i Östnyland på måndagen. Han diskuterade med elever vid Sibbo gymnasium, gick runt på alla avdelningar på Inveon, besökte en trädgårdsföretagare i Lappträsk, träffade Borgåpensionärer på Grand och så vidare.
– Det verkar stressigt att vara minister, konstaterade före detta elevkårsordföranden Emilia Schröder på Inveon.
Hon hade då ränt runt i alla verkstäder på yrkesinstitutet i Haglunds fotspår.
– Visst kan det bli håsigt när man jobbar i en frisörsalong också, men inte på det här sättet.
Då var Haglund redan tio minuter försenad i tidtabellen, eftersom han inte kunde tänka sig att hoppa över några av utbildningslinjer på skolan, när alla hade förberett sig på ministerbesöket.
– Vi går in till alla och hinner åtminstone säga hej.
Blinkande julgran
Och det var ju tur att han inte missade ellinjen för där överräckte studerande Niklas Munsterhjelm högtidligt en alldeles egen grön blinkande liten metalljulgran till ministern att placera i ministerbilens vindruta.
– Inveon kan prestera goda resultat, men byggnaderna och utrustningen i skolan når inte upp till dagens krav, konstaterade rektor Solveig Mickels när hon inledningsvis presenterade skolan och dess verksamhetsförutsättningar för ministern.
– Elevunderlaget blir allt mindre, delvis beror det på att Borgåungdomarna väljer andra, bättre utrustade yrkesinstitut, delvis på att årskullarna blir allt mindre på svenska. Speciellt de tvåspråkiga ungdomarna väljer lätt en utbildningsanstalt med bra och modern utrustning framför den enda svenskspråkiga på orten.
Haglund är mycket medveten om Inveons dilemma. Som den enda vettiga lösningen ser han en fusion med Prakticum, eller åtminstone i första hand en utredning om en fusion.
– Det är inte bara SFP som vill det här. Hela regeringen har hela tiden betonat behovet av större enheter. Vi har lyckade exempel på svenskt håll, som till exempel Axxell.
Målet?
Haglund frågar vad den politiska majoriteten i Borgå egentligen vill med att envist hålla fast vid en tvåspråkig yrkesutbildningslösning i Östnyland.
– Vad är målet? Är det att bygga upp nya, fina fastigheter för yrkesutbildningen eller är det att förhindra att den finska yrkesutbildningen i Borgå måste gå samman med någon annan finsk enhet? Jag tycker att målet är ganska oklart.
Haglund säger att hans, och SFP:s, lösning inte utesluter ett starkt campus i Borgå.
– Man måste bara erkänna de svenska studerandenas rätt att studera på svenska, att få sin elevvård och alla andra skolans funktioner på svenska.
– En svensk förvaltning och en svensk upprätthållare kan garantera allt det här. Det är tråkigt om Borgå stads behov att sitta på makten är viktigare än elevernas rätt till en bra utbildning.