På torsdag anländer nästan femhundra ungdomar till Lovisa. Meningen är att skapa kultur.
Skådespelaren Mikael Andersson svarar i telefon och börjar prata om ritualer kring lösnäsor och masker. När han lägger på luren känner han sig nödgad att förklara. Han är skådespelare och jobbar som sjukhusclown ibland.– Näsdagen närmar sig. Det finns vissa ritualer med lösnäsor. Det där med att bli en annan person när du sätter på masken. Vissa är väldigt strikta med det.
Andersson är i sina forna hemtrakter Lovisa för att dra i gång den elfte Kulturkarnevalen, ett kulturevenemang som kompletterar Stafettkarnevalen. Här finns varken sport eller tävling, tanken är att finlandssvenska ungdomar sysslar med kultur under ett veckoslut.
Omkring femhundra ungdomar åker till någon finlandssvensk stad för att delta i workshoppar, så kallade labb, med olika teman. Bland de trettio labben, som är utspridda på en lång rad ställen i Lovisa, finns allt från film och musik till hantverk. Bland annat får tjejer tips på hur man blir en rockbrud i labbet Rock Donna. En nyhet för i år är Cajunmusik och Zydeco, musik från franskspråkiga delen av Louisiana där de två rytmiska och glada musikstilarna spelas. Däremot blev strupsången inhiberad.
Idén till en kulturkarneval kläcktes av Mikael Andersson som insåg att Stafettkarnevalen redan fanns, men att det var fattigt kultursidan. Han fick genast med sig både Kulturfonden och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Den första Kulturkarnevalen blev av 2003, då med åttiofem unga. Året efter låg antalet på flera hundra. I dag ligger budgeten på drygt 200 000 euro.– Vi brukar ha omkring femhundra deltagare. Flera hade vi inte heller plats med i Lovisa eftersom de sover i skolorna. Utrymmesbrist gör att vi inte kan arrangera karnevalen på alla orter.
Läs hela artikeln i ÖN på lördag, den 9 november.