I sig är det positivt att studentexamen gradvis övergår i elektronisk form, skriver Aatos Lahtinen och Jouni Välijärvi vid Finska Vetenskapsakedemin i ställningstagandet. Men då ska också studerandena få en möjlighet att förbereda sig på att skriva prov elektroniskt. Enligt Vetenskapsakademin är det viktigt att studentexamen inte är det första provet studerandena avlägger elektroniskt.
Studentexamen ska bli elektronisk med start hösten 2016 då det är meningen att proven i tyska, geografi och filosofi ska avläggas på dator. På våren 2019 ska också det sista av studentexamensproven – provet i matematik – ha ändrats till elektronisk form.
I ställningstagandet betonas också vikten av att proven tekniskt fungerar felfritt från början. Även datasäkerheten bör garanteras.
Att studentexamen blir elektronisk ger möjligheter att utveckla provet så att det bättre mäter studerandenas allmänbildning och kunnande, skriver man i ställningstagandet.
Studentexamens övergång till elektroniska prover är inte den enda förändringen av studentexamen som är på gång. I texten nämns också att studentexamen i framtiden ska mäta allmänbildning i högre grad och att sättet på hur betyget bestäms ändras.
Enligt texten är det ”omöjligt” och ”gammaldags” att skapa ett prov som på ett vettigt sätt mäter allmänbildning i gymnasiets alla 18 ämnen. Tanken är förstås lockande, vilket kan vara orsaken att tanken om ett prov som mäter allmänbildningen finns med i regeringsprogrammet, skriver Lahtinen och Välijärvi i ställningstagandet.
Undervisnings- och kulturministeriet vill dessutom se till att betygen från olika ämnen och olika provtillfällen bättre ska kunna jämföras. Det senare är helt riktigt, skriver författarna, men att börja jämföra betygen i olika ämnen mellan varandra är inte vettigt och ingenting som högskolorna har behov av.
Hela ställningstagandet i PDF-form hittas här (på finska).