På andra plats kommer Säkylän seudun lukio i Satakunta och på tredje plats Gymnasiet Svenska normallyceum i Helsingfors.
Bara två av gymnasierna, som platsade bland de tio bästa i FNB:s gymnasieranking i fjol, lyckades hålla kvar sin plats bland de bästa. Kotka Svenska Samskola knep en nionde plats i fjol och Säkylän seudun lukio kom på sjunde plats.
Hangö Gymnasium, som klarade sig bäst i fjol, hamnade i år på 56:e plats.
Eleverna stöder varandra
Fördelningen mellan stora – det vill säga gymnasier med över 33 abiturienter – och små gymnasier var jämn i topp tio. Svenskspråkiga skolor klarade sig väl liksom tidigare år. Bland de 20 bästa skolorna fanns totalt åtta svenskspråkiga gymnasium.
Om man jämför vårens resultat med resultaten ett år tidigare är variationen större än om man jämför vårens och höstens resultat, eftersom majoriteten av abiturienterna utexamineras på våren. I vissa gymnasier utexamineras alla abiturienter på våren.
Placeringen för i synnerhet små gymnasier kan växla kraftigt eftersom en enskild abiturients resultat framhävs i små grupper. Kotka Svenska Samskola är ett litet gymnasium men har ändå placerat sig väl även i tidigare jämförelser.
Ove Lindström, rektor för Kotka Svenska Samskola, tror att en orsak till framgången är att många av eleverna är i samma grupp ända från daghemmet.
– Sjutton år tillsammans skapar en väldigt bra gruppanda. Jag har märkt att våra studerande hjälper varandra och jobbar tillsammans.
Kotka Svenska Samskola har ingen medeltalsgräns eftersom gymnasiet har sett som sin uppgift att ge alla intresserade en möjlighet att fortsätta sina studier på svenska.
Hemförhållanden inverkar
Rankinglistorna har även sina blinda punkter. Studentexamensnämndes ordförande, professor Patrik Scheinin, menar att i stället för att stirra på en rankinglista kunde man granska hur skolorna klarar sig i olika jämförelser.
Om man tar i beaktande både FNB:s jämförelse och studentskrivningsresultaten är det två gymnasier som platsar bland de tjugo bästa: Etelä-Tapiolan lukio i Esbo och Padasjoen lukio.
– Den ena jämförelsen visar hur abiturienterna har klarat sig i skrivningarna, den andra hur mycket bättre eller sämre de klarar sig i förhållande till förväntningarna efter att de gått ut skolan. Visst säger det mer om man klarar sig i båda, säger Scheinin.
Andra faktorer som kunde tas i beaktande i gymnasiejämförelser är exempelvis gymnasisternas hemförhållanden, deras socioekonomiska ställning och föräldrarnas utbildningsnivå. Det är bakgrundsfaktorer som kan ha stor inverkan på hur gymnasiet placerar sig, även om skolorna inte själv kan påverka dessa omständigheter, påpekar Scheinin.