– I praktiken har vi två lektioner för att täcka vinterkriget, fortsättningskriget och fredsslutet. Nog försöker man lyfta fram det lokala men det finns sällan tillräckligt med tid.
Det säger Sture Lindholm, historiker och lektor i historia och samhällslära i Ekenäs gymnasium. Bland annat därför känner få västnylänningar till mörka episoder som interneringstiden i Knipnäs. Interneringslägret är dessutom bara ett av många svåra och känsliga teman i Västnylands förflutna.
Mindre tabu
Dessutom har många traumatiska episoder länge lyst med sin frånvaro i speciellt finlandssvenska läroböcker.
– Det är inte länge sedan fånglägren efter inbördeskriget inte nämndes i dem, säger Lindholm.
Fånglägret i Dragsvik 1918 som lämnade över 3 000 döda efter sig fick exempelvis uppmärksamhet först på 1980-talet. Än i dag är det tämligen okänt.
– Det visar hur svagt det finns i vårt medvetande att vi har landets största massgrav i Ekenäs, säger Lindholm.
Även tiden efter fånglägret, då området blev en tvångsarbetsinrättning, ofta kallad "Ekenäs universitet", Finlands största fängelse, är okänt för många.
För Lindholm är ämnet däremot bekant. När det gäller inbördeskriget har han haft en viktig roll i att lyfta upp de oförrätter som skedde även i Västnyland. Hans bok Röd galenskap – vit terror visar Finlands våldsamma förflutna även på lokal nivå.
Upp till ytan
Även om många andra händelser i vårt förflutna fortfarande är höljda i dunkel tror Lindholm att alltmer börjar bli känt. Koncentrationsläger, deporteringar av ingermanländare och till och med förbudstiden har länge varit tabubelagda.
– Det finns en massa som dykt upp de senaste åren. Att 1918 blivit på tapeten har säkert att göra med att det inte är känsligt på samma sätt längre.
Lindholm menar också att det redan en längre tid blåst förändringens vindar i den finländska historieskrivningen och därmed även i historieundervisningen.
– Sådana här episoder har börjat lyftas upp mera i och med att forskningen om dem ökat.
Än så länge styr läroböckerna, läroplanen och timresurserna ändå vad man pratar om med eleverna. Trots det har även interneringslägret i Knipnäs kommit på tal flera gånger i undervisningen i Ekenäs gymnasium.
– Det har hänt att någon frågat och jag har även tagit upp det vid sidan av, säger Lindholm.
Den långvariga tystnaden har enligt Lindholm, och många andra, också handlat om den förskönade bild Finland eftersträvat kring sina krig och landets kamp för självständighet.
– Självklart finns det några plumpar i den bilden. Det är klart att sådana borde tas upp.