Det här tänkesättet är framför allt vanligt bland dem som vill komma ifrån dagens system där alla barn lär sig landets bägge språk. En betydande del av de som vill utveckla har säkert goda avsikter. Bland utvecklarna finns dock många vars egentliga syfte är att avveckla.
Nu i maj aktualiseras frågan om svenskundervisningen i finska skolor i och med medborgarinitiativet som riksdagens skall ta ställning till. Motståndarna till skolsvenskan är lätt att bemöta i en debatt. De har sina rätt välkända argument medan vi som tror på en allmänbildande skola där även svenskundervisning ingår för alla har våra argument. I debatten lyckas vi sällan övertyga den andra parten om att vi har rätt.
Allt oftare möter vi dock personer som intygar sina goda avsikter, sin positiva syn på den tvåspråkiga nationen Finland men som i slutändan ändå kommer till slutsatsen att sättet att undervisa det andra inhemska, i praktiken svenskan, borde utvecklas. En del av dessa påpekar helt riktigt att långtifrån alla som sitter på skolbänken lär sig det andra inhemska.
Frågan är dock om utveckling skall likställas med frivillighet. I början av det här årtusendet förde vi en liknande debatt kring studentsvenskan. Frivillighetsförespråkarna fick sin vilja och slutresultatet vet vi – andelen som skriver det andra inhemska, och alldeles speciellt svenskan, har rasat under det senaste årtiondet.
Det finns dock andra utvecklingsidéer som är värda att tänka på. Framför allt kunde de andra inhemska språket komma in i skolvardagen betydligt tidigare. Ja, gärna redan i dagis eller förskolan. I framtiden kommer undervisningen att inledas senast i sjätteklass. Det här är redan en liten förbättring men många av oss skulle gärna ha sett att man börjat betydligt tidigare eller att fler kommuner skulle erbjuda svenskan som A2-språk, där kursantalet är högre.
Även undervisningsmetoderna tål att funderas på. Den lyckade satsningen svenska.nu, som jobbat kring positiva upplevelser kring svenskan i finska skolor, är ett bevis på att vi kunde tänka i nya banor vid sidan om konventionell katederundervisning. De här nämnda idéerna får dock sällan stöd bland dem som använder sig av begreppet utveckla.
Bakom medborgarinitiativet om skolsvenskan står bland annat Sannfinländarnas ungdomsförbund, Finskhetsförbundet och Samlingspartiets ungdomsförbund. Då man bekantar sig lite närmare med de här aktörernas målsättningar kommer det tydligt fram att för många är det långsiktiga målet att avveckla den tvåspråkiga nationen Finland. Utmaningen i den politiska debatten att en del av dessa talar om att utveckla då de i verkligheten avser att avveckla. Det gäller att se upp för ulven i fårakläder.