Planerna kan väl ses som en vidareutveckling av det samarbete som redan existerar, som exempelvis Nät-Team Öst, som omfattar gymnasierna i Lovisa, Kotka, Borgå och Sibbo. För närvarande bereds ett avtal om ett intensifierat samarbete mellan dessa skolor.
Inom det fria bildningsarbetet händer också mycket. Axxell, Borgå folkakademi och Västra Nylands folkhögskola planerar en sammanslagning, vars resultat skulle vara den största folkhögskolan som sysslar med fritt bildningsarbete.
Yrkesutbildningen, då? Undervisningsministeriet söker nu en utredningsman som ska analysera den finlandssvenska yrkesutbildningen, som en del av den stora reformen inom andra stadiets utbildning (Yle (17.4).
Det är här vi kommer till rubriken: Kan inte en student få lära sig svetsa? Varför ska vi, då hela utbildningsfältet förnyas, över huvud taget ha kvar de gamla indelningarna i gymnasier, yrkesläroverk och folkhögskolor? De ägs och drivs visserligen av kommuner, samkommuner, bolag, stiftelser och föreningar, men det kan inte tillåtas vara ett hinder. Samtidigt kan vi öppna dörren till yrkeshögskolorna. Utredaren Ann Sandeln föreslog 2012 – som en del av framtidsstrategin för de svenskspråkiga gymnasierna – att utbildningen på både andra och tredje stadiet i Raseborg kunde samlas i ett enda campus. Det fungerar säkert också annanstans.
Indelningen som sker efter högstadiet är konstgjord. Det är ju inte ändå så att alla studenter forsätter till högskolor, medan de som väljer yrkesskolan inte någon dag skulle göra det. De som studerar ett år vid en folkhögskola har å sin sida redan länge kunnat samla på sig akademiska poäng. Dessutom skulle kontakter mellan unga som studerar olika saker, men i samma fysiska skolmiljö, ha positiva samhällsstärkande effekter. Yrkesskolstuderande är säkert intresserade av gymnasiekurser, medan många av de som siktar på att bli student gärna skulle lära sig praktiska färdigheter. Vi har ju redan de som tar dubbelexamen.
I den här helheten skulle det också vara logiskt med ett element av entreprenörskap. På tok för många går ut gymnasiet eller yrkesskolan utan en konkret uppfattning om vad det egentligen betyder då man startar eget.
Det som nu sker i utredningsväg är bara ett halvt steg, något som ändå inte kommer att räcka till. Utredarnas arbete begränsas av de nuvarande skolformernas skygglappar samt av lokala domänkamper, då målet borde vara den bästa möjliga men framför allt ändamålsenliga utbildningen för unga.