När Åbo Akademi gick ut med beskedet att man söker extra pengar för att inleda en svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors redan i höst blev Heidi Harju-Luukkainen glatt överraskad.
– Som förälder ser jag väldigt positivt på det eftersom vi behöver fler behöriga klasslärare i huvudstadsregionen så snabbt som möjligt, men det får inte bli på bekostnad av kvalitet, säger hon.
Heidi Harju-Luukkainen är nyvald ordförande för Hem och Skola men också anställd vid Helsingfors universitets institution för lärarutbildning. Som utbildningsproffs vet hon att ÅA:s personal kommer att ha mycket att bita i den närmaste tiden.
– Det är en väldig utmaning för personalen att starta upp en helt ny utbildning på några månader. Utöver allt planeringsarbete måste de ordna en skild ansökan till lärarutbildningen i Helsingfors.
Oberoende av om ÅA rekryterar ny personal för Helsingforsutbildningen eller om den sköts av pendlande lärarutbildare från Vasa innebär det kostnader för ÅA och stora förändringar för Vasapersonalen.
– Det blir självklart väldigt dyrt om lärare ska pendla ofta, övernatta på hotell och betalas dagtraktamenten.
ÅA fortsätter att förhandla med Helsingfors universitet om en lärarutbildning i Helsingfors från 2016. Nyländska lärare som vill göra sig behöriga kan söka till ÅA:s temporära utbildning eller vänta tills det kanske finns något permanent om två år.
Vilket alternativ lönar sig?
– Det är ingen skillnad. Blir du antagen är universitetet skyldigt att utbilda dig färdigt. Varje lärare som vill bli behörig måste ta ställning utifrån sin egen livssituation och vad som känns vettigt.
Heidi Harju-Luukkainen tror inte att ÅA:s snabbmanöver försvårar det långsiktiga samarbetet med HU. Hon påpekar att universiteten redan utbildar barnträdgårdslärare och ämneslärare tillsammans.
Harju-Luukkainens forskarkolleger på HU ska inom kort sätta sig ner och diskutera alternativa modeller för klasslärarutbildningen på sikt.
Vad är viktigast ur pedagogisk synvinkel när samarbetet planeras?
– Att hålla fokus på barnen, att komma ihåg att de behöver behöriga lärare i hela Svenskfinland. Det handlar om våra barn och deras framtid. Utan behöriga lärare har vi snart ingen svenskhet i Finland.
På sikt vill HU – ensamt eller med ÅA – inleda en permanent lärarutbildning som utnyttjar HU:s toppforskning och har en stark nordisk dimension. HU betonar att programmet ska vara knutet till akademisk miljö, och att utbildarna ska anställas i Helsingfors där kompetensen finns. Vissa kurser kan vara finskspråkiga om de bästa föreläsarna är finskspråkiga.
Vissa krafter bakom ÅA föredrar en helsvensk utbildning och är mindre tända på att låta HU administrera utbildningen med motiveringen att det är Åbo Akademi, det finlandssvenska universitetet, som ska utbilda våra klasslärare.
Heidi Harju-Luukkainen tonar ned farhågorna kring en tvåspråkig utbildning.
– Ur en förälders synvinkel är det inte så stor skillnad hur utbildningen ordnas. Om den är tvåspråkig måste lärarna enligt lagen bevisa sin kompetens i svenska. Ingen behöver vara orolig, vi kommer inte att få lärare som inte kan svenska.
Harju-Luukkainen anser att utbildningen bör ta fasta på HU:s kompetens och att den måste ordnas i en akademisk miljö.
– Det är väldigt viktigt. Bästa möjliga lärare ger dig toppkompetens. Lärarutbildarna på HU:s finska sida håller en oerhört hög kompetensnivå. Det är en stor fördel att studera i en akademisk miljö med enorma biblioteksresurser, möjligheter till specialisering, internationellt samarbete och högklassiga forskningsprojekt.