Doktor Satya Brink har lång erfarenhet av att tolka Pisaresultat både i Kanada och nu också i Finland. Därför lönar det sig att lyssna på vad hon har att säga. Som att:
– De finlandssvenska eleverna i Nyland ligger på samma prestationsnivå som de grekiska eleverna, betydligt sämre än deras finska jämnåriga men också sämre än finlandssvenska elever i Åboland och på Åland.
– Det går inte att hänvisa till att pappa klarar sig bra i livet utan att ha varit duktig i skolan och utan någon examen. Samhället är helt annorlunda i dag än tidigare, om de finländska ungdomarna inte presterar tillräckligt bra är det lätt för arbetsgivarna att anställa högpresterande unga från andra länder. Vi lever i ett globalt samhälle och föräldrarna måste vara ambitiösa när det gäller barnens utbildning.
Det är ett faktum att de finlandssvenska eleverna presterar betydligt sämre än de finska och att de finlandssvenska pojkarna har de sämsta resultaten.
För att hjälpa upp eleverna och undervisningen ur gropen har Svenska Kulturfonden satsat på läsglädje, bland annat genom att erbjuda en diskussionsserie runt hela Svenskfinland med Satya Brink och Eivor Sommardahl, specialforskare vid Institutet för de inhemska språken.
Intressanta texter
God läsförmåga och läsglädje lägger stommen för hela inlärningsprocessen. För att kunna förstå det man läser måste minst 80 procent av orden vara bekanta från tidigare.
– För att klara sig bra i matematik har det visat sig att det är viktigt att man också är duktig på sitt modersmål, sade utbildningsdirektör Rikard Lindström när han hälsade föreläsarna välkomna till Lyceiparkens skola på tisdagskvällen.
Turnén startade i Borgå.
För att få med pojkarna och för att också de ska hitta läsglädje måste föräldrar och lärare tänka i nya banor.
– Pojkar tycker ofta att det är roligare att läsa faktaböcker, eller skräck eller science fiction, sådant som inte faller under rubriken traditionell skönlitteratur, säger Sommardahl. Försök hitta texter som intresserar pojkarna. De läser också ofta hellre digitalt där raderna är kortare än på papper.
– Jag har upplevt att det i vissa skolor har etablerats en jargong som går ut på att det är manligt och tufft att inte läsa. Det här kan bli skolans allmänna stämning.
Pappa ska läsa
Därför är det viktigt att barnen redan som riktigt små intresseras för både det talade och det lästa ordet. Speciellt viktigt för pojkarna skulle det vara att de ser sina pappor läsa och att deras pappor läser högt för dem.
– I Sverige hade LO en kampanj på 1990-talet som hette "Läs för mig pappa!". Det kunde nu vara tid för att återanvända iden i Svenskfinland, säger Sommardahl.
Hon hoppas också att skolorna kan fokusera på kvalitet i stället för på kvantitet.
– Be inte barnen skriva långa uppsatser, där det viktigaste är längden. Satsa i stället på finslipning, på språket och på att det eleverna skriver verkligen är deras egna texter och inte kopior från nätet.
Ny pedagogik
Satya Brink hittar två orsaker till att de svenskspråkiga eleverna har så mycket sämre resultat än de finskspråkiga.
– Först har vi bristen på behöriga lärare, som ju är stor i svenska skolor. Och därtill tror jag att pappornas ointresse för sina barns resultat i skolan är en annan avgörande faktor.
Hon efterlyser nya metoder också i undervisningen. Lärarna måste kunna lägga om sin pedagogik för att locka med också de svagare eleverna och kunna reagera snabbt om det visar sig att klassens medeltal sjunker.
Brink säger inte att Pisaresultaten är allena saliggörande.
– Ni ska inte jämföra er med andra. Jämför i stället med de resultat de finska ungdomarna presterade i början av 2000. Ni har gått ner i poäng år efter år, Finland går åt fel håll.
På tisdagen publicerades resultaten från den senaste Pisaundersökningen, som handlar om problemlösning. Där placerades de finländska ungdomarna på nionde plats internationellt, men var bäst i Europa.
– Häng inte upp er på det där, bäst i Europa, säger Brink. Jobba i stället för att bli ännu bättre.
Många svaga läsare i Borgå
I Borgå, Sibbo och Lovisa arbetar man nu gemensamt för ett bättre språk och en större läsglädje i skolorna. Den så kallade Pisaarbetsgruppens ordförande Cecilia Holmberg redogjorde för projektet som kör i gång på allvar i höst och som ska bli mer än ett projekt, ett fortgående program för satsningar på läsning och skolspråk.
– I Borgå har vi många svaga läsare bland våra elever, berättar Holmberg. I det test vi gjorde för ett år sedan var 28 procent av alla elever på femman svaga läsare. I år fick vi litet bättre resultat men fortfarande är 30 procent av alla femte klassens pojkar svaga läsare.
De finlandssvenska föräldrarnas ointresse för sina barns skolframgångar syntes också i Lypa på tisdagskvällen där huvuddelen av publiken utgjordes av proffs, lärare och förskolepersonal.
Vid en närmare punktgranskning visade det sig att åtminstone en del av Borgåföräldrarna inte har fått någon som helst information om satsningen via Wilma, där alla skolornas meddelanden till vårdnadshavarna ska finnas. I Sibbo har informationen tydligen gått bättre fram.