Cirka 30 000 finländare måste varje år betala tillbaka studiebidrag till Folkpensionsanstalten FPA. Inkomsterna kontrolleras inte när studiestödet betalas ut, men den som tjänat mer än FPA:s gränser tillåter måste betala tillbaka stödet.
En ränta, eller förhöjning som FPA kallar det, på 15 procent läggs till summan.
2011 fick FPA 4,5 miljoner euro bara i ränta på återkraven. De senaste åren har siffran varierat mellan 3,2 och 5,5 miljoner.
Chefsplaneraren IlpoLahtinen på FPA berättar att räntan tidigare var 7 procent, men höjdes i början av 2000-talet.
– Visst har den en avskräckande effekt. Att det lönar sig att sköta sina saker innan det blir återkrav, säger Lahtinen.
Han poängterar att årsräntan egentligen är 7,5 procent, eftersom stödet krävs tillbaka med fördröjning.
"Borde sänkas"
Ilpo Lahtinen anser att en 15 procents förhöjning är mycket med tanke på den allmänna räntenivån. Tolv månaders Euribor ligger runt 0,5 procent.
– Jag anser att räntan borde sänkas, och det har jag också påtalat för Undervisningsministeriet som bestämmer över lagen. De har inte gjort något åt saken ännu.
Enligt Lahtinen skulle en rimligare nivå vara densamma som den allmänna dröjsmålsräntan, det vill säga 7 procentenheter högre än referensräntan.
Han säger att det inte är FPA som får räntan, utan allt går tillbaka till statens gemensamma kassa.
Tusentals onödiga kravbrev
I början av året damp FPA:s brev med återkrav ned hemma hos cirka 37 000 nuvarande eller tidigare studenter. Upp till en fjärdedel av dem är sådana som påbörjat eller avslutat sina studier, och som inte behöver betala tillbaka pengarna, bara de kan bevisa att de fått inkomsterna före eller efter att de slutat studera.
Tusentals återkrav skickas ut i onödan. Finns det inget bättre sätt att sköta det här?
– Inkomstkontrollen består av skatteuppgifter och där är det bara årsinkomsten som gäller. Det finns inget register där FPA kunde få uppgifter om inkomsterna för enskilda månader, säger Ilpo Lahtinen.
Tills vidare måste alltså de som avslutat sina studier i efterhand skicka in sina lönekvitton om de vill slippa betala tillbaka studiestödet.
Ett förenklat system håller ändå på att utvecklas och kan införas om några år. Efter det är det kanske bara tusen studenter som måste skicka in sina uppgifter manuellt.
”Den ambitiösa straffas av FPA”
HennaKorpela tog dubbla examina och jobbade samtidigt. Trots att hon slutade få studiestöd direkt när hon fått jobbet måste hon betala tillbaka över två tusen euro. Den som är ambitiös straffas, anser Korpela.
I april 2011 var hon nästan färdig med sina studier vid statsvetenskapliga fakulteten på Helsingfors universitet, när hon fick ett jobb som sakkunnig inom personalbranschen. Korpela fortsatte studera vid sidan av jobbet och tog examen några månader senare.
Samtidigt fortsatte hon med sin andra magisterexamen vid Hanken. Där tog hon examen i juni 2013.
Efter att ha tagit två krävande examina vid sidan av jobbet kan hon nu koncentrera sig fullt på jobbet. Dessutom behöver hon pengar. Men Folkpensionsanstalten, FPA, gratulerade Korpela för bedriften med ett återkrav på nästan två tusen euro, plus 15 procents ränta. Sammanlagt måste hon betala tillbaka cirka 2 300 euro.
”Misstag få ett jobb”
Det är studiestödet för januari–april 2011 FPA vill få tillbaka, alltså från tiden innan Korpela fick jobbet och slutade få studiestöd. Egentligen ska inkomster efter examen inte leda till återkrav, men problemet var att Korpelas studiestöd just flyttats till Hanken. Att hon tog examen vid Helsingfors universitet spelade alltså ingen roll, i FPA:s ögon hade hon inte tagit rätt examen.
Henna Korpela hade inte fått någon information om att det kunde gå till på det sättet.
Studiestödssekreterare SaraSchultz på Hanken säger att all information finns på hemsidan och att man själv måste ha koll på sina inkomster under året.
Systemet uppmuntrar inte till att börja jobba, anser Korpela.
– Jag hade kunnat låta bli att jobba och bara fortsätta på Hanken. Uppenbarligen var det ett stort misstag att få ett fast jobb direkt.
Hon anser att reglerna är ålderdomliga och inte tar hänsyn till att allt fler tar dubbla examina, eller jobbar och studerar samtidigt.
Hon känner också till ett fall där man kunnat slippa en del av återkravet därför att man helt enkelt inte har pengar.
– Men självklart har jag inte slösat bort alla mina pengar. Jag har två examina och ett jobb, jag betalar skatt och sparar pengar. Och det straffas jag för.
Korpela har redan överklagat beslutet två gånger och funderar på att ta saken till försäkringsdomstolen.