”Valbarhet gynnar duktiga studerande”

Förslaget till ny timfördelning i gymnasiet har väckt mycket debatt bland ämneslärarna. De tre alternativ som arbetsgruppen på Undervisnings- och kulturministeriet presenterat har få anhängare.
– Som lärare anser jag att allt i stället borde göras om från början, säger Jan-Erik Till, vicerektor och ämneslärare i historia och samhällslära i Karis-Billnäs gymnasium.

Han berättar att diskussionen går het bland realämneslärarna på Facebook. Där dominerar åsikten om att man borde börja från rent bord.
– De tre förslagen är likartade och utgör inga alternativ till varandra, säger Joakim Lagerbohm, rektor i Karis-Billnäs gymnasium.

– Det är en obegriplig process som ger signaler om att vi har enorma problem i det finländska gymnasiet, säger Jan-Erik Till som inte håller med om att så är fallet.

Han har svårt att förstå hur arbetsgruppen kan påstå att den föreslagna ändringen av timfördelningen stärker allmänbildningen.
– Man börjar riva bort stora bitar ur det som folk uppfattar som allmänbildning.

Enligt två av alternativen till ny timfördelning är det möjligt för studerande att gå i gymnasiet utan att läsa en enda kurs i till exempel historia, samhällslära, biologi eller geografi.
– Mera valbarhet främjar dem som redan är motiverade och duktiga, säger Angelica Randström, ämneslärare i historia och samhällslära i Virkby gymnasium.

Hon är orolig för att de som inte är lika motiverade väljer det minsta motståndets väg.
– Resultatet blir att allmänbildningen försvinner. Kunskapen om vår globaliserade värld blir inte bättre om man inte känner sin egen historia.

– Det är viktigt att de som till exempel är intresserade av historia och samhällslära också läser naturvetenskaper, annars går de ut gymnasiet med en bristfällig världsbild, säger Joakim Lagerbohm.


Bra med temakurser

Det positiva i förslaget ser Joakim Lagerbohm och Jan-Erik Till i temakurserna. De är planerade vara ämnesöverskridande för att sammanföra olika typer av färdigheter som exempelvis förmåga till kritiskt och skapande tänkande, språkkunskaper och kommunikativa färdigheter, religiösa, etiska och moraliska färdigheter.
– Det blir spännande att se vilka ramar Utbildningsstyrelsen ställer upp för dem, säger Jan-Erik Till.

Angelica Randström ser inget nytt i de mål som arbetsgruppen ställt upp för den nya timfördelningen.
– Vad är det nya annat än mera osäkerhet för alla? Vi har redan stora temahelheter, säger hon och nämner den första historiekursen som exempel där man går igenom viktiga hållpunkter i förhistorien fram till 1900-talet, det är ett tidsspann på över tiotusen år.


Dold agenda?

Jan Luuppala, prorektor och studiehandledare i Virkby gymnasium, frågar sig om den ändrade timfördelningen är ett sätt att köra ner de små gymnasierna.
– Har arbetsgruppen en dold agenda? När man inte kommer åt de små gymnasierna på något annat sätt gör man upp timfördelningen så att man sedan kan konstatera att de små gymnasierna inte klarade av att uppfylla kraven, befarar Luuppala.

Många valbara kurser gör läget osäkert för ämneslärarna. Det krävs ett tillräckligt antal studerande per kurs och intresset kan variera mycket från år till år.

Både i Karis-Billnäs och i Virkby frågar sig lärarna varför det är så bråttom med att få igenom den nya timfördelningen. Gymnasierna har flera andra stora förändringar på gång som digitalisering av studentexamen och reform av innehållet.
– Det är som om man slängt upp alla bollar i luften på en gång, säger Angelica Randström.