Det ska bli mer valfrihet i gymnasiet, det är ett som är säkert. Men det är också det enda som är säkert. Om hur mycket mer valfrihet tvista de lärde, och kommer förmodligen att fortsätta tvista hela våren.
Också den arbetsgrupp som i går presenterade sitt förslag till ny timfördelning i gymnasiet hade svårt att knäcka nöten. I stället för ett enhälligt förslag beslutade sig arbetsgruppen för tre alternativ, och tre parter fogade dessutom egna ställningstaganden till rapporten.
– Visst har det varit en kvistig fråga, så därför vill vi föra fram flera alternativ som parterna sedan får ge sina utlåtanden om, sade arbetsgruppens ordförande, överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen då förslagen överlämnades till undervisningsminister Krista Kiuru i går.
Också i fortsättningen ska gymnasisterna läsa minst 75 kurser, men en större andel av dem föreslås bli valbara. Modell A utökar antalet valbara kurser med 12, modell B med 10 och modell C med 3. Mest stöd i arbetsgruppen har modell A.
Realämnena grupperas dessutom i en naturvetenskaplig och en humanistisk-samhällsvetenskaplig grupp, så att eleverna ska välja ett visst antal kurser ur bägge grupperna.
Allmänbildningen i vågskålen
Bara i alternativ C är en kurs av varje ämne obligatorisk. I de andra alternativen går det i princip att helt undvika att läsa ett flertal realämnen, som historia, samhällskunskap, biologi eller geografi.
– Den största frågan blir förmodligen om timfördelningen motsvarar det allmänbildande uppdraget för gymnasiet. Jag tror att det här kommer att diskuteras – vilka ämnen räcker till för att man ska kunna tala om en allmänbildande skola? Få 16-åringar vet exakt vad de vill med tanke på framtiden, men en viss flexibilitet håller ändå motivationen uppe, kommenterar Kiuru.
Den diskussionen har redan börjat. Lärarfacket OAJ:s och Finlands Svenska Lärarförbunds (FSL) svar på frågan är nej, det här är inte allmänbildning.
– Inför man så här mycket valfrihet raserar man hela grunden för det allmänbildande gymnasiet. Tills vidare har det fortfarande en sådan struktur att man kan kalla det allmänbildande, medan studentexamen redan har passerat det skedet – den är så fragmenterad att man är tvungen att gå ned på individnivå om man vill säga någonting om resultatet, säger Dan Johansson, ordförande för FSL.
Johansson har svårt att förstå hur man resonerar då man föreslår en modell som gör det möjligt att inte läsa en enda rad historia eller samhällskunskap under tre år i gymnasiet.
– En av skolans viktigaste uppgifter är ju att lära ut demokrati, och ge eleverna förutsättningar att verka som aktiva medborgare. Hur tusan ska det gå till om man inte lär sig om de här sakerna? I de modeller som föreslås går det att välja bort allmänbildningen.
Lärarflykt
Och inte nog med det. En likvärdig tillgång till utbildning är också hotad då mindre gymnasier får svårt att erbjuda alla de valbara kurserna och hålla kvar sina lärare. Det här påverkar också högstadierna, som ofta samsas om ämneslärare med gymnasierna på mindre orter.
– Lärarna kan ju inte sitta där och vänta på att någon ska välja deras kurser. Lärarna kommer att söka sig bort då det inte finns tillräckligt med timmar för dem och mindre gymnasier kommer inte att kunna ha lärare i alla ämnen, säger Johansson.
Också Kiuru vill måna om likvärdiga möjligheter. Men hur det ska gå till, eller vilken modell hon stöder, vill hon inte svara på i det här skedet. Nu ska förslagen sändas ut för kommentarer till berörda instanser.
– Men det är viktigt att fundera på hur vi kan garantera regional jämlikhet och likvärdighet i utbildningen. Det är inte meningen att eleverna ska behöva tenta innehållet för att kommunen inte har råd att ordna kurser, säger Kiuru.
Självstudier ett alternativ
Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä nämner möjligheten att utnyttja tekniska lösningar då resurserna tryter.
– Vid små gymnasier kan självstudier via webben vara ett alternativ. Det enda sättet att bevara de små gymnasierna är att utnyttja också de tekniska möjligheterna.
Det är meningen att timfördelningen för gymnasiet ska förnyas i snabb takt. Så snabb att man inte har tid att befatta sig med någon ändring av gymnasielagen, vilket kan vara förklaringen till att två realämnen står över de andra i och med att de bevarar sitt obligatorium – religion och hälsokunskap.
Regeringen hoppas kunna slå fast förordningen om timfördelningen för gymnasiet redan i vår, och redan hösten 2016 är det meningen att reformen ska vara genomförd.