Alla niondeklassare i Winellska skolan i Kyrkslätt läser för tillfället något storverk, temat på modersmålstimmarna är klassiker. De är inte helt lättsmälta, vet modersmålslärare MarinaKackur, men skolans bibliotek har en bokhylla full med klassiker, så det finns att välja bland.
– Att läsa en klassiker kan vara en stor utmaning för en del elever, men vi har hjälpmedel för den som behöver, som talböcker, berättar Kackur.
Största delen av eleverna i klass 9B har läst åtminstone en bok frivilligt under det gånga året, utanför skolarbetet.
– Jag läser populära ungdomsböcker, som Hungerspelen (romantrilogi av SuzanneCollins), säger ElinLassila.
– Jag läser gärna samma böcker som mina vänner har läst och rekommenderat, säger CorinneBjörklund.
– Böcker intresserar inte mig. Jag är hellre ute, det är också viktigt, menar RoopeKettunen.
Eleverna måste i princip ställa in sina mobiler på tyst och hålla dem i väskan alltid under lektionstid. Marina Kackur kan ändå tumma på regeln ibland:
Jag tillåter mobiltelefoner på timmarna om eleverna ska söka reda på fakta om någon aktuell författare eller bok. Då är det motiverat att ta tekniken tull hjälp i undervisningen.
En trend som syns tydligt också i årets Pisaundersökning är skillnaden mellan flickor och pojkar och intresset för att läsa. Pojkarna läser allt färre böcker och får sämre resultat i läsförståelse. Datorspel pekas ut som en av orsakerna, brist på motivation som en annan.
I Winellska skolan har man försökt öka pojkarnas läslust på flera olika sätt. Skolan är med i undervisnings- och kulturministeriets Läslust-projekt och rektor SonjaNygård har tillsammans med modersmålslärarna skaffat fantasy-böcker till det egna biblioteket.
– Jag tycker att vi har lyckats öka läsglädjen. Vi uppmuntrar eleverna att dela med sig av boktips till andra genom att ordna bokprat, där eleverna berättar för varandra om läsvärda böcker. Det fungerar mycket bättre än om en vuxen rekommenderar någon bok, säger Nygård och nämner också skolans blogg, där alla får delta och skriva om sina läsupplevelser.
Matematiklärare LindaNiemi har funderat en del på varför de finlandssvenska eleverna traditionellt klarat sig sämre än de finska i Pisaundersökningen och har en egen teori.
– Finskan är ett mera beskrivande språk än svenska, många matematiska termer är lättare att förstå på finska, säger Niemi och ger ordet sfär som exempel, i finskan används det mycket konkreta ordet "pallo". Svenskan har mycket låneord och en del elever kan uppfatta dem som svåra.
Hbl:s praoelever Nicole Vikatmaa och Mikaela Ranta har varit med och intervjuat eleverna i Kyrkslätt.